Patrick Berglund har arbetat som undersköterska i 20 år. Han älskar sitt jobb och säger att han tycker att det är viktigt att skapa relationer med brukarna, så att de kan känna sig trygga.
Inom region syd, mellan Karlstad och Helsingborg, har vårdföretaget även verksamhet i Motala sedan 1,5 år. Och det är här Patrick återfinns. Men han har uppmärksammats förr, som den sjungande undersköterskan.
Patrick skrattar och berättar att han förutom att sjunga för sina brukare ibland även kan spela upp musik eller roliga sketcher på mobilen, något som på ett enkelt sätt kan skänka glädje.
I 20 år har han arbetet inom äldreomsorgen och fortfarande, säger han, är yrket är helt rätt för honom.
– Det här är vad jag är ämnad att göra. Jag vill få de äldre att må bra så länge jag är hos dem. Jag vill skapa en relation och de ska kunna känna en trygghet med mig.
Nyligen kallades Patrick in till ett extrainsatt möte på kontoret på Medevivägen, tillsammans med sina kollegor.
– Jag tänkte, vad är det nu som händer?
Att han var huvudpersonen, Årets omsorgshjälte utsedd av regionledningen, hade han ingen aning om.
– Jag försvann in i en bubbla. Men det gick rakt in i hjärtat och jag blev överväldigad.
Förutom äran, fick han även ett stipendium på 5 000 kronor.
I motiveringen står det bland annat:
”Med stort engagemang och alltid med glimten i ögat levererar Patrick en fantastisk omsorg till kunderna. Han är vänlig och bidrar med mycket glädje i vardagen, inte minst när han underhåller med sång och musik. Patrick inspirerar och lockar fram det bästa hos oss kollegor".
Nu finns även chansen att vinna pris som Attendos omsorgshjälte i hela Sverige.
Patrick Berglund, undersköterska hos Attendo, har prisats för sina insatser i arbetet.
"Det gick rakt in i hjärtat och jag blev överväldigad", säger han.
I sitt arbete har Patrick på senare tid sett en förändring bland brukarna. Fler är yngre. De kan lida av psykisk ohälsa, stroke eller demens.
– Stroke och demens går ner i åldrarna, tyvärr, på grund av samhällsutvecklingen. Det är tiden som styr, menar han.
Hur tänker du kring att vården ofta beskrivs som tidspressad och att det är ont om personal?
– Vården är som den är. I den bästa av världar skulle ingen vara sjuk. Men jag är aldrig stressad när jag är hos en person. Man får aldrig visa det och det är något jag har lärt mig - man går in i en roll.
Ibland har Patrick mött personal som inte gör sitt yttersta för vårdtagaren.
Hur har du känt då?
– Byt jobb! Det är människor vi arbetar med och då kan man inte vara en robot.
Om han själv skulle komma att behöva stöd någon gång vet han vad han önskar.
– Se mig som en person och bemöt mig med ett leende, empati och respekt.