Egentligen spelar han knappt gitarr. Bara lite. Men musikintresset är desto större.
Tony Cederqvist är av den årgången att det går att tidsbestämma nästan exakt när det började.
– I början av 1960-talet med Beatles. Vi hade inga skivor eller någon grammofon hemma, men en kompis hade och det var hos honom musiken kom in i mitt liv.
Det gjorde den med besked. Tony började gå ut på de klassiska ställena i Motala på den tiden, som Rivoli vid Akacialiden, och Gillet i Varamon. Snart var han discjockey på flera av den tidens heta ställen i stan. Och på ett mera udda, en gång: lanthushållskolan i Borghamn.
– Egentligen ville jag bli gitarrist men det blev liksom inte av.
Kanske var det idrottsintresset som gjorde att tiden inte riktigt räckte till. Tony spelade fotboll i Maif, Holmia och Österstad och höll på tills han var 37 år. Dessutom hockey och lite handboll.
– Jag kan sakna den tidens spontanidrott. Man cyklade omkring på vårarna och letade efter en snöfri och torr gräsplätt där man kunde spela boll.
Men tar man det från början är Tony äkta Motalakille, född i Gamla stan, bodde i korsningen Kungsgatan-Borgmästaregatan. Pappa jobbade på Electrolux, mamma var hemmafru men jobbade tidvis också på lasarettet.
Musiken och idrotten var och är Tonys liv och idrottslivet ledde till att han tidigt satsade på en utbildning till sjukgymnast.
– Det var i Lund. 1977 var jag klar där. Två år senare började jag jobba med belastningsergonomi.
I dag jobbar Tony Cederqvist med arbetsmiljö och reser runt till företag i hela länet, som anställd hos Previa.
– Det handlar om att göra bedömningar av arbetsmiljön generellt, att utbilda anställda om arbetsmiljölagen, att jobba förebyggande i lag med sjuksköterskor och ingenjörer. Vi är ingen myndighet, utan ett konsultföretag.
Tony trivs med uppgiften, att jobba för att främja god hälsa på arbetsplatser av alla slag.
– Det är kul att träffa folk, och genom det lär jag mig mycket själv.
Möter man motstånd hos arbetsgivare när man kommer och granskar arbetsmiljön?– Nej, de flesta vet att bra hälsa lönar sig.
I 40 år har Tony jobbat med ergonomi och arbetsmiljö. Ännu längre har musiken genomsyrat hans liv. Hans musikrum är prydligt, imponerande och inspirerande. Fantastiska gitarrer på väggarna, hundratals cd-skivor i hyllor och det som jag först tror är en gitarrförstärkare av klassiskt märke visar sig ha en dörr. Det är nämligen ett kylskåp, svart och med avundsvärt mycket rock’n’roll-känsla.
Tony spelar alltså inte så mycket gitarr.
Men munspel.
Där är det säkert ingen i Motala som slår honom. Och det började sent i livet.
– Jag var över 50 när en kompis introducerade mig till munspel. Jag kände att det instrumentet var som gjort för mig!
Sedan dess är Tony Cederqvist den man anlitar för att hoppa in på munspel om man har ett band som spelar pop, rock eller country. Han spelar med flera av banden som utgör det vitala musiklivet i Motalatrakten. Och inte bara här.
Gitarrbyggaren Steve Brodén, som bygger instrument av trä från Motalabygden, till och med från gamla bryggor och liknande, tog nyligen med Tony som munspelare på gitarrmässan FUZZ i Göteborg där Brodéns Antongitarrer demonstrerades.
Dan Granero Band och Cheap Winos anlitar också Tony när det krävs en driven munspelare.
Nästa gång vi får se och höra Tony Cederqvist greppa spelet är – om inte förr – den 19 augusti då han spelar med Dan Granero Band på bluesfestivalen hos Berggrens Källare.
Rekommenderas.