Lärarflykten från Motala beror på dåliga arbetsförhållanden, sämre utvecklingsmöjligheter samt dålig lön. Det enligt flera lärare som tidningen har pratat med.
En lärare som tidigare arbetat i Motala men nu jobbar i Mjölby, anser att hon inte hade något annat val.
– Som lärare får man ingen uppskattning. Bara pisslön och dåliga arbetsvillkor. Därför gjorde jag som två andra kollegor gjort före mig, jag valde att byta till en annan arbetsgivare. I Mjölby har jag inte bara fått bra arbetskamrater och mycket bättre arbetsvillkor. Jag har också höjt min lön med 8 500 kronor i månaden.
Läraren, som av personliga skäl vill vara anonym, tycker att Motala kommun satsar för lite på personalen. Låga löner, arbetstider som är oflexibla och i hennes fall, en rektor som var belastad med för mycket administrativt jobb, gör kommunen till en ointressant arbetsgivare.
– Vi saknade en pedagogisk ledare.
En annan lärare som valt att byta arbetsplats säger att han främst var missnöjd med hur kommunen styrde skolan.
– Det var för mycket toppstyrning och för lite lyhördhet. Låg teknisk standard och undermåliga lokaler ledde till att jag till slut valde att avsluta min tjänst.
Det är till Mjölby och Vadstena som lärare från Motala söker sig.
Inför höstterminen har Mjölby kommun anställt 45 pedagoger. Tolv från Motala och fjorton från Linköping. Vadstena anställde 41 pedagoger varav 16 lärare tidigare arbetat i Motala.
Lotta Gylling och Kristina Lohman, kultur- och utbildningschefer i Mjölby respektive Vadstena, kan inte peka ut en egentlig orsak till varför lärare från Motala söker till just deras kommuner.
Mjölby har, till skillnad från Motala, mycket generösare friskvårdsbidrag som ligger på 2 500 kronor per år för alla kommunanställda. Och enligt lokalt kollektivavtal är lärare inte heller bundna till arbetsplatsen på hela sin reglerade arbetstid.
Lägsta lönen för en nyexaminerad pedagog är 25 500 kronor. Men flera som söker tjänsterna i Mjölby kommer med högre löneanspråk.
– Det har kommit krav på 27 000 kronor och 37 000 kronor. När det gäller en del av de tjänster som kommunen har haft svårt att fylla har vi fått acceptera högre lönekrav, säger Lotta Gylling.
Johan Wernström är rektor på Mariebergsskolan. Han bekräftar att det på senare århar slutat lärare och att det har varit tufft för kommunen att locka till sig ny behörig personal. Enligt honom beror det på faktorer kopplat till lärarbristen i landet. Han håller med om att det administrativa ansvaret hos rektorerna tar mycket tid. Den tiden hade kunnat läggas på personal och elever.
– Lärarflykt är ett kraftfullt ord. Det är enstaka personer som har valt att sluta på grund av missnöje. Det övriga ska bero på naturliga rörelser i organisationen. Vi har till exempel haft anställda som har pendlat från Linköping. Det är en lång resa hit. Därför väljer en del att jobba närmare där de bor. Visst kan lön vara avgörande men det är inte alltid lönen som avgör att man slutar, säger han.
På frågan om individuell arbetstid tycker Johan Wernström att det är nödvändigt att alla medarbetare på skolan samlas på en plats för att mötas och skapa dialog om gemensamt mål.
– Tanken med arbetsplatsförlagd tid är att lärare ska slippa ta hem sitt arbete efter det att dagen är slut samt samverka med kollegor. Lärare har individuella scheman men vissa dagar i veckan kan vara gemensamma. Vi kan för övrigt inte ha personal som kommer och går som de vill, säger han.