Laura Leppiko, niondeklassare på Mariebergsskolan, tycker att digitala medel är bra i vissa fall i skolan. När hon ska plugga inför prov föredrar hon dock att använda sig av papper och penna.
Skolverket har beslutat att de nationella proven från och med nästa år gradvis ska bli digitala. Några provuppgifter kommer att rättas automatiskt, men fritextuppgifter kommer även fortsatt att bedömas av lärare.
På Mariebergsskolan har niondeklassarna fått genomföra de skriftliga proven digitalt redan i år. Mattias Cederborg, lärare i matematik och NO, ser positivt på digitaliseringen.
– Namnet är avkodat så man kan rätta utan att veta vem som har skrivit. Det är en fördel, för annars tänker man kanske in att "den personen brukar skriva så här" och så rättar man på fel sätt. Om det ska bli mer lika är det bra att det sker digitalt, tror jag, säger han.
Niondeklassarna Signe Persson och Laura Leppiko delar Mattias Cederborgs syn vad gäller rättvis bedömning.
– Det känns jättebra att de inte kan se våra namn när de betygsätter, så att det inte är på grund av den människa man är, säger Laura Leppiko.
Samtidigt upplever de att registeringen har varit krånglig för vissa, men de anser ändå att digitaliseringen är positiv.
– De prov som vi gjorde på datorn gick mycket enklare och smidigare. Man fick inte ont i handen och orkade skriva hela svaret, säger Laura Leppiko.
Mattias Cederborg berättar att han på uppdrag av Skolinspektionen varit med och rättat om cirka 300 slumpmässigt utvalda nationella prov. Samma sak gjordes i svenska och engelska och han menar att den nya bedömningen kunde skilja från den tidigare lärarens.
– I matte skiljde det litegrann, i svenska kunde det skilja massor. Det var exempel på uppsatser som hade bedömts med ett A av den rättande läraren, men den omrättande läraren som blivit expert på det satte ett E.
Han fortsätter:
– Själva proven är enormt utarbetade. De jobbas jättemycket med och det finns väldigt tydliga instruktioner kring hur proven ska rättas, vad som ska ge poäng, vad som är fel och vad som är rätt. Egentligen ska det inte kunna rättas på olika sätt, men så blir det i alla fall med den mänskliga faktorn när man rättar sina egna elever. En digital rättning blir en rättvis faktor.
Mattias Cederborg, lärare på Mariebergsskolan, menar att den digitala utvecklingen har gått fort.
Mattias Cederborg lyfter också att arbetsbördan för lärarna kommer minska när de nationella proven genomförs digitalt.
– Rättningen, bedömningen och att skriva i resultat tar jättemycket tid på våren, särskilt om man undervisar i både matte och NO, som jag gör, eller både svenska och engelska som många andra gör.
Arbetsbördan kan också skilja mellan lärare eftersom nationella prov inte genomförs i samtliga ämnen, menar han.
– Det hade såklart varit bra om hela kommunen hade gjort likadant med rättningen, så att det blir rättvisa i vår arbetstid för det är det inte i dag.
Mattias Cederborg på Mariebergsskolan menar att en digitalisering av de nationella proven kommer att innebära en mer rättvis bedömning och en mindre arbetsbörda för lärarna.
Mattias Cederborg är själv med i en av tre grupper som arbetar med de nationella proven. En grupp arbetar med frågorna och en grupp med att ta fram facit.
– Sedan finns det en tredje grupp i Norrköping och Malmö, som jag sitter med i. Tillsammans bestämmer vi hur många poäng ett E, C eller A ska ge.
Den digitala utvecklingen går överlag framåt på Mariebergskolan. Signe Persson och Laura Leppiko upplever att användningen av digitala medel ökat jämfört med början av högstadiet. De har svårt att se vad som kan utvecklas mer, men kan möjligen se en större användning av distanslektioner.
Signe Persson (på bild) och klasskamraten Laura Leppiko har svårt att se vad som skulle kunna bli mer digitalt framåt. Möjligtvis att fler lektioner skulle kunna genomföras digitalt om läraren är sjuk, spekulerar Signe Persson.
Även Mattias Cederborg håller med om att den senaste utvecklingen gått snabbt.
– Kan det vara åtta-tio år sedan eleverna fick egen dator? Först var det lite iPads och det är det fortfarande på en del olika ställen, tror jag, men alla elever i Motala kommun har var sitt eget digitalt hjälpmedel nu.
Han ser både positiva och negativa aspekter med utvecklingen. Själv har han testat att genomföra ett helt arbetsområde i NO digitalt – och menar att det inte föll speciellt väl ut hos eleverna. Han tror dels att det är en vanesak, men hänvisar också till forskning som visar att den fysiska kopplingen mellan en antecknande hand och hjärnan är viktig.
– När jag har genomgångar vill jag gärna att eleverna skriver anteckningar, om de klarar att lyssna och skriva samtidigt. Det finns mycket forskning som visar att det fastnar bättre om man skriver.
Mattias Cederborg, lärare i matematik och NO, visar hur skolans digitala lärtavla fungerar. Här kan lärare spara sina anteckningar för återanvändning, utskick per mejl eller utskrift till elever som inte var med under genomgången i frågan.
Mattias Cederborg vill helst använda digitala medel som ett komplement i sin undervisning så att eleverna fortfarande har sin fysiska anteckningsbok. Han fastslår:
– I dag kan man sköta allting med sin telefon, så det digitala är explosionsartat i hela samhället och skolan hänger som vanligt med skapligt.