En tur över Motalabron kostar fem kronor för personbil och elva för lastbil. Men den som missar att betala åker på en förseningsavgift på 300 kronor. Glöms även den av höjs summan till 500 kronor i en så kallad tilläggsavgift.
Systemet har genom åren väckt reaktioner och fortfarande finns det bilister som protesterar hos Transportstyrelsen.
– Folk tycker att påminnelseavgifterna inte står i proportion till avgiften för att köra över bron. Det är framför allt turister och de som kör över väldigt sällan som reagerar, säger Transportstyrelsens presschef Mikael Andersson.
Samtidigt konstaterar han att det mest blir påtagligt för den som bara kör över bron någon enstaka gång i månaden. Den som färdas där mer frekvent upplever inte påminnelseavgiften som lika problematisk.
En genomgång av inbetalningar från broavgiftens införande 2015 och fram till 30 juni i år visar att nästa hälften, 49 procent, av intäkterna på bron kommer från försenings- eller tilläggsavgifter. Under perioden har 97 miljoner kronor betalats in som påminnelser.
– Jag kan också se att en väldigt stor andel är försenings- och tilläggsavgifter, men då får man kanske tänka på varför avgifterna sattes som de gjorde. Tittar man på hur regeringen motiverade det så gjorde man det inte för att få in mer flis utan för att skapa ett tydligt tryck på bilisterna att betala sin avgift, säger Mikael Andersson.
Det förslag som ursprungligen lades fram talade om en initial förseningsavgift på 100 kronor, men dåvarande regeringen ville skapa ett betaltryck och valde därför 300 kronor.
Så gott som varje månad har det också varit ett antal fall av sänkta krav eller omprövningar. Enligt Mikael Andersson handlar det om personer som fått igenom påpekanden om att de felaktigt belagts med avgifter.
– Ett ytterst litet antal passager granskas manuellt, övriga görs via datorer. Det händer tyvärr att det blir fel. När man då bestrider fakturan så tittar vi på det och är det fel återbetalar vi, säger Mikael Andersson.
Även utländska förare faktureras. Mellan 5 -10 procent av turerna sker med utlandsregistrerade fordon. Där sker dock hanteringen via ett företag som genom kontakt med utländska bilregister driver in avgifterna.
– Det handlar inte om stora summor som vi får in även om de också har system med förseningsavgifter. Det är mer ett rättvisetänk, säger Mikael Andersson.