"Upptagningsområdena har egentligen spelat ut sitt syfte", säger Kent Landoff, ställföreträdande bildningschef.
Förslaget syftar till att öka integration, främja det fria skolvalet och höja kommunens skolresultat.
– Upptagningsområdena har egentligen spelat ut sitt syfte. Allt fler vårdnadshavare ansöker om plats utanför våra upptagningsområden. Om vi ersätter upptagningsområdena med rimligt avstånd, vilket är skollagens intention uppkommer en större möjlighet till en ökad integration, förklarar Kent Landoff, ställföreträdande bildningschef.
I dag gör upptagningsområdena att varje elev tillhör en skola, som de placeras på om inget aktivt skolval görs. Det nya förslaget innebär att de vårdnadshavare som inte gör ett aktivt skolval skulle få sitt barn placerat på någon av de skolor som ligger inom tre kilometer från hemadressen.
– Det ökar sannolikheten att man får den skola som man väljer. Det finns inga upptagningsområden som begränsar det fria skolvalet, säger Kent Landoff.
Bildningschef Anders Pantzar instämmer. I dag kan det vara svårt att få en plats på en skola genom att göra ett aktivt val, menar han, då den snabbt kan fyllas av elever som tillhör dess upptagningsområde.
Anders Pantzar, bildningschef, menar att förslaget ska göra det enklare att komma in på den skola som man gör ett aktivt val att söka till.
Riskerar elever att flyttas från sin nuvarande skola?
– Nej, man har alltid rätt att gå kvar på skolenheten som man har valt till dess att man slutar på skolenheten, säger Anders Pantzar och förklarar att förändringen hade påverkat de elever som ska börja förskoleklass eller årskurs 7, eftersom det är då som de aktiva valen görs.
Samtidigt som kommunen vill ta bort upptagningsområdena vill de öka det avstånd som krävs mellan hem och skola för att få skolskjuts. Att enbart ta bort upptagningsområdena hade annars kunnat innebära en ökad kostnad för skolskjuts, förklarar Anders Pantzar.
– Vi vill inte lägga pengar på bussar och busschaufförer, utan vi vill lägga dem på lärare.
"Vi vill inte lägga pengar på bussar och busschaufförer, utan vi vill lägga dem på lärare", säger bildningschef Anders Pantzar.
I dag krävs, beroende på elevernas ålder, två-fyra kilometers avstånd för att de ska ha rätt till skolskjuts. Nu föreslås tre-fem kilometer. Men om eleverna har en trafikfarlig väg till skolan beviljas de skolskjuts även om avståndet är kortare.
För de elever som faktiskt nekas skolskjuts och får tre kilometers avstånd till skolan kan det bli fråga om en "försämring för just den familjen". Det förstår Kent Landoff. Men, han tillägger:
– Å andra sidan finns det medel att lägga för att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna i stället.
Förändringen föreslås ske redan nästa läsår. Det är upp till bildningsnämnden att fatta beslut, i december.