– Bildningsförvaltningen har för närvarande ingen särskild handlingsplan för rekrytering av pedagoger, men en plan har diskuterats. Även om insatserna ännu inte samlats i en plan så jobbas det med rekryteringfrågan på flera håll inom förvaltningen, säger Susanne Slotter på bildningsförvaltningen.
Motala, den tredje största kommunen i länet, räknar med en moderat ökning av antalet elever i grundskolan, knappt tre procent från och med i år till och med 2020, medan antalet gymnasieelever ökar med tretton procent. Norrköping och Linköping står i jämförelse inför en rejäl utmaning när det gäller att tillfredsställa behovet av lärare i såväl förskola, grundskola som gymnasium. De båda kommunerna räknar under samma period med en ökning av grundskoleelever med fjorton till närmare sjutton procent. Därefter fortsätter städerna att växa bland annat till följd av inflyttning.
Fjärdedel i pension
Förutom befolkningsökningen måste kommunerna ta med i beräkningen att runt en fjärdedel av alla lärare går i pension de närmaste tio åren. Det är en ungefärlig siffra som gäller för alla tre kommuner och problemet är tämligen lika i länets andra kommuner. Enligt skolverket behöver 3 880 lärare rekryteras i Östergötland från 2015 fram till 2020.
Från och med i år och några år framöver kommer lärarbristen vara som störst. Universitetskanslerämbetet (UKÄ) konstaterar att behovet av lärare är så stort att högskolorna, även om resurser tillsätts, inte kommer att kunna fylla det med nyutexaminerade lärare. Tjugoentusen nya lärarstudenter skulle varje år behöva börja läsa till lärare istället för nuvarande drygt trettontusen. Det anses inte troligt att det blir verklighet. Högskolorna kan inte bygga ut utbildningarna i en sådan takt med bibehållen kvalitet, även om resurser tillförs menar UKÄ.
Regeringen aviserade i slutet av augusti en utökning med tretusensexhundra platser på lärarutbildningen i höstbudgeten, fullt utbyggt 2021. Långt ifrån de åttatusen platser som enligt UKÄ skulle behövas om nyutexaminerade lärare skulle fylla det beräknade behovet. Utöver detta måste annat till. Snabbspår för invandrade pedagoger, få tillbaks lärare som lämnat yrket (tiotusentals lärare har flytt yrket), få fler att slutföra studierna (bara sextiofem procent tar examen), locka lärare att stanna i yrket efter sextiofem är några exempel.
Ingen plan
Men kampen om lärarna lär bestå en lång tid framöver.
Hur förberedda är då de tre östgötakommunerna på denna kamp?
I Motala jobbas det för att en plan ska komma till stånd. I Norrköping hänvisas till en kompetensförsörjningsplan som framför allt kartlägger rekryteringsbehovet. I Linköping finns en mer detaljerad handlingsplan på pränt.
Linköpings utbildningsförvaltning föreslår bland annat att nya arbetsformer som minskar stress och ökar möjligheten till mer flexibel arbetstid ska utvecklas. Lön ska var en fortsatt prioritet och man eftersträvar individuell lönesättning. Det ska finnas tydliga karriärmöjligheter.
I sin prognos för hur många lärare som behöver rekryteras räknar Linköpings kommun med att fler lärare behåller anställning i de kommunala skolorna än i Norrköping där man räknar med en betydligt större rörlighet. En prognos för rekryteringsbehovet till Motalas kommunala skolor har inte gått att få fram.