Finns det någon framtid för en urmakare i den alltmer digitaliserade värld vi lever i?
När jag ställer den frågan till den norske urmakerimästaren Erik Ödegaard plockar han leende upp sitt fickur från 1830-talet. Öppnar upp dess bakboett, och blottlägger dess komplicerade urverk, för att sedan sträcka fram det mot mig.
– Vem ska laga den här om den går sönder om det inte finns några urmakare? säger Ödegaard.
Vi träffas i Urmakarskolans lokaler i Motala där Ödegaard tillammans med horologen Kjell Sörensen är på plats för att hålla en föreläsning för de studerande. Att eleverna inte behöver oroa sig för att få jobb efter studietiden är Ödegaard övertygad om.
– Det finns 10 000-tals mekaniska klockor i Sverige och jag tycker att Sverige är väldigt lyckosamma som har den här skolan. Vi är inne i en period då intresset går uppåt för mekaniska ur. Retro har blivit väldigt populärt och väldigt många vill restaurera sina gamla klockor. Det handlar om att ta tillvara på ett kulturarv, säger han.
Så istället för att vara en bransch med arbetsbrist menar den norska duon att det skulle behövas många fler utbildade urmakare för att klara av efterfrågan.
– Svenska och norska urmakarskolor klarar inte av att utbilda tillräckligt många. Många av de elever som går här nu är från Norge. Så vi är här för att skapa en bättre kontakt mellan Sverige och Norge. Vår marknad är så liten att det är dumt att inte samarbeta och göra något riktigt bra, säger Kjell Sörensen.
– Jag har i många år menat att det här är det viktigaste centret för urmakeri i Norden. Jag tror att ni som bor i Motala inte förstår det fullt ut, men den här skolan håller världsklass. Så det är väldigt roligt att komma hit och se hur duktiga de är här, säger Erik Ödegaard.
Glädjande för urmakarskolan i Motala är att den nyligen beviljats tillstånd av Myndigheten för yrkeshögskolan att bedriva sin verksamhet i ytterligare fyra år framåt.
– Det är skönt, även om vi tycker att vi inte skulle behöva söka nytt tillstånd var fjärde år. Däremot skulle vi behöva utöka antalet platser. Marknaden skriker efter utbildad arbetskraft och de tolv elever som går ut varje år har ofta jobb redan när de har ett år kvar av studierna, säger Fredrik Larsson, en av tre lärare på Urmakarskolan.