Marija kommer ursprungligen från Lund, där hon växte upp. Den svenska folkmusiken har hon haft med sig sedan barnsben.
– Alla somrar har jag varit på folkmusikläger och stämmor. Spelat fiol med min familj. Det var länge sedan men det sitter nog fortfarande, säger Marija.
Hon och hennes familj flyttade till Motala för två och ett halvt år sedan.
– Bland annat för att jag skulle få möjlighet att jobba på det här sättet jag gör.
Det började med svensk folkmusik men nu är det orientalisk dans som gäller?
– Ja precis. En del kallar det för magdans men den benämningen har i vissa fall fått en felaktig stämpel. För mig är det väldigt viktigt att visa att det finns en bred och folklig kultur, musik, rytmer och glädje.
Får du ofta förklara dig angående vilken sorts dans du ägnar dig åt?
– Ja, men det har blivit bättre och bättre. Många får ingen bild framför sig när jag säger "orientalisk dans". Men det är en väldigt bred genre. Jag tycker det är kul med de folkliga stilarna, med romska, - dabkhe-ochklezmerinfluenser och kombinera dessa. Tonerna känns lika, själva gunget.
Hur kom du in på orientalisk dans?
– Det var när jag var på Falu folkmusikfestival och såg Ale Möller Band, 1998 eller 1999. Maria Stellas dansade då och det var mitt första möte med den orientaliska dansen.
Vad är det som fångar dig i det här?
– Det är mycket mystik och kläder, magiska toner, det finns mycket känslor i musiken. När jag letar musik till mina koreografier så kan det ta väldigt lång tid. Det måste ju kännas helt rätt. Jag skulle inte vilja ta vilken låt som helst, bara för att ha en låt. Det är med väldigt stor omsorg som jag väljer min musik.
Just nu är det mycket skrivbordsarbete för Marija. Mycket handlar om att sitta och skriva kulturansökningar för att kunna ha en ekonomisk möjlighet att jobba vidare.
– Där är det svårare. Man känner till modernt, balett och jazz men mina projekt har varit lite svårare att få igenom. Kanske är det på grund av att genren är orientalisk dans.
Företaget Ana Imraa Dance & Culture Center driver Marija tillsammans med sin kollega Andrea Munga, som bor kvar i Skåne, men de båda jobbar tillsammans så ofta som möjligheter finns.
Undervisar du även i orientalisk dans?
– Jag är en del i Linköping. Ungefär två dagar i veckan på KulTuren, en Daglig Verksamhet för personer med funktionsvariationer. De jobbar med glas, keramik, skapande, föreställningar och teater. Men de har inte dans som genre. Så jag kontaktade chefen med ambitionen att komma och sprida dansen vidare. Där går jag nu in när jag har tid och lär ut dans och skapar koreografier till deras föreställningar. Just nu jobbar vi med en uppsättning av Lejonkungen.
Men det är inte bara själva dansen som är grejen förklarar Marija. En stor del av det som är roligt med dansen är allt material runtomkring; slöjor, käppar, cymbaler, vingar. Alla attribut.
– Att få frossa loss, säger hon och skrattar. Hon berättar vidare att hon gör alla kombinationer själv, det är alltså inga färdiga dräkter som gäller. Det är ett väldigt letande. Mycket beställs utomlands och där är ebay en tillgång. Materialet sys sedan om eller bearbetas på annat sätt för att passa sitt syfte.
– Jag scrollar och scrollar och så hittar jag något och tänker mig att den skulle kunna vara snygg. Det gäller att se framför sig hur slutresultatet ska bli. Det är en väldigt stor del i vad jag tycker är roligt.
För närvarande arbetar Marija Aurell med en dokumentärfilm kring sin pågående pop-up föreställning ”Ana Imraa; Alive in the garden” tillsammans med fotograf Anders Malm.
I Pop-up föreställningen får publiken möta naturens exotiska djur och växter genom ett formspråk från orienten och dräkter som lockar till nyfikenhet.
Dokumentärfilmen görs för att kunna sälja in föreställningen och vara med i kulturutbudskataloger och liknande.
– Det är lättare att få beställare då man har något att visa och som man kan ta på, för presentation. Vi började i slutet av förra sommaren och nu återupptar vi arbetet igen. Det är bland annat danser om vind och vatten, grönska, en fjärilsdans och en påfågelsdans. Nytt för kommande turné i sommar är en ormdans och en fågeldans. Sedan är tanken också att kunna vidareutveckla det här till en scenisk föreställning i kombination med workshop på samma tema där deltagarna kan vara med och skapa. Det är en idé som är under bearbetning.