Haverikommissionen: Därför kraschlandade luftballongen

Den dramatiska ballongkraschen utanför Motala har utretts av Statens haverikommission. Efter olyckan blev firman av med sitt flygtillstånd och tvingades till åtgärder.
– Piloten skötte händelseförloppet på ett bra sätt, säger företagets flygchef.

Luftballongen kraschlandade utanför Fågelsta söder om Motala den 17 maj i år. En passagerare skadades allvarligt.

Luftballongen kraschlandade utanför Fågelsta söder om Motala den 17 maj i år. En passagerare skadades allvarligt.

Foto: Thomas Augustsson

Motala2024-12-19 19:00

Nyheten i korthet

  • En varmluftsballong kraschade utanför Motala i maj, vilket ledde till att en passagerare bröt armen.
  • Statens haverikommission konstaterar att olyckan orsakades av flera faktorer, inklusive brist på ett fungerande säkerhetsledningssystem och otillräcklig väderinformation.
  • Efter olyckan förlorade företaget sitt flygtillstånd, men har nu vidtagit åtgärder och fått tillbaka det.

På kvällen den 17 maj i år lyfte en varmluftsballong med tolv passagerare och en pilot från Mantorp Park. Efter cirka tio minuter insåg piloten att vinden var för stark och försökte landa flera gånger innan ballongen hamnade i ett dike nära Fågelsta. En passagerare bröt armen och flera blev chockade.

Statens haverikommission, SHK, har nu utrett händelsen och lämnat sin slutrapport. Olyckan berodde på flera saker, främst att det saknades ett fungerande säkerhetsledningssystem som hjälper företag att hålla koll på och förbättra säkerheten.

Ballongfirmans handbok var inte uppdaterad med de senaste reglerna och saknade information om hur passagerarna skulle stå inför en landning. Rekommendationen är att passagerare ska stå med ryggen i färdriktningen och hålla i handtagen med båda händerna. Passageraren som skadades allvarligt i Motalaolyckan stod på ett annat sätt.

undefined
Islagsmärken vid den första landningen markerade av SHK med en blå ring. Markkontakten blev hård och en passagerare bröt armen.

Att piloten inte hämtade väderinformation närmare flygningen bidrog också, enligt rapporten. Piloten hade fått en prognos från SMHI under förmiddagen som visade klart väder och avtagande vind. På startplatsen märkte han att vinden var stark och sköt upp starten. En halvtimme senare tyckte han att det blåste mindre och luftballongen kunde lyfta. Piloten kontaktade inte SMHI för en ny prognos utan använde andra källor i stället. Haverikommissionen skriver i sin rapport att vinden fick ballongen att pressas ned mot marken vid landning.

undefined
Luftballongens slutliga position i diket. Bild från SHK:s haverirapport.

Bengt Gunnarsson, flygchef på Grenna ballong och upplevelse AB, företaget bakom flygningen, har inte läst haverirapporten ännu.

– Jag har egentligen inte så mycket att säga i det här läget mer än att jag vet att min pilot skötte hela händelseförloppet på ett bra sätt. Jag har själv suttit i den situationen tidigare och vet hur det är. Det är inte så himla enkelt, det går så himla kvickt, säger Bengt Gunnarsson.

Efter olyckan fick företaget flygförbud av Transportstyrelsen. Efter tillsyn och åtgärder fick de tillbaka tillståndet en månad senare. Företaget har bland annat uppdaterat handboken och genomfört utbildningar.

Eftersom företaget har granskats och rättat till bristerna avstår SHK från att komma med förslag på förbättringar av säkerheten.

Så gick olyckan till

Klockan 20.08 den 17 maj 2024 lyfte luftballongen från Mantorp Park. Efter ungefär tio minuters flygning valde piloten att sjunka för att hitta ett skikt med lägre vindhastighet och landa. 

Piloten använde först ett skogsparti för att bromsa genom att låta korgen slå i trädtopparna. Ballongen pressades ned mot träden mer än piloten räknat med och landningen avbröts. 

Nästa försök gjordes på ett nysått, öppet fält. Återigen upplevde piloten att ballongen pressades ned. Markkontakten blev hård och korgen tippade framåt. En passagerare skadades allvarligt.

Piloten lyfte igen och vid den slutliga landningen påverkades ballongen åter av vinden och pressades ned. Markkontakten blev hård och korgen tippade framåt och släpades efter ballongen. Piloten föll delvis ur korgen men hade säkerhetssele. 

Ballongen lyfte sedan lite före nästa markkontakt strax före en väg. När piloten tömde ballonghöljet släpades ballongen över vägen innan den slutligen stannade i ett dike.

Källa: Statens haverikommission

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!