Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande, framhåller att hennes målsättning är att inte behöva spara pengar på medarbetare eller undervisning. Ett sätt att slippa det är genom att i stället effektivisera lokalanvändningen, menar hon.
470 medarbetare från både förskola och skola protesterar mot eventuella sparåtgärder framåt. Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande, kommer själv från en lärarbakgrund och kan förstå den oro som lyfts.
– Inom bildning sparar vi och effektiviserar årligen och vi kommer, som de också påpekar, behöva göra det även framöver. Att man då vill se över hur det påverkar den verksamhet som man själv befinner sig i, det är självklart. Jag delar också åsikten att det är viktigt att värna skola och utbildning.
Ordföranden belyser att inga beslut om specifika besparingar eller nedskärningar har fattats. Fler svar kommer enligt henne att kunna ges i november.
– Tidigare år har vi särskilt värnat grundskolan och undantagit den från effektiviseringskrav. Jag kan inte med någon garanti svara på hur det kommer se ut under hösten, men det är fortsatt uttalat från bildningsnämnden att grundskolan är något som vi extra värnar.
Men flera Motalalärare känner oro. De menar att det inte går att spara mer på skolan och att politikerna får den skola som de betalar för. Vid fler besparingar kommer eleverna inte att lära sig tillräckligt och eleverna som inte når målen kommer dessutom att kosta samhället extra pengar i framtiden, framhåller de. Därtill lyfter lärarna att eleverna med särskilda behov ökar samtidigt som personalen som ska hjälpa dem minskar och att de inte hinner med alla elever varje dag.
– En väg för att inte behöva spara pengarna på personal och på undervisningen är det som vi är på gång att göra nu, att effektivisera lokalanvändandet och den typen av kringkostnader. Det är en riktning som vi jobbar mot, för att kunna bevara vuxentätheten i skolan, säger Lotta Lexén.
Motala kommun behöver spara stora miljonbelopp framöver – och bildningsnämnden undantas inte. Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande, har nu fått en namninsamling där 470 medarbetare inom både förskola och skola protesterar mot eventuella sparåtgärder framåt.
Lärarna lyfter omöjligheten i att anpassa sina lektioner efter elevernas olika behov, framför allt nu på senare år när undervisningstimmarna ökat. Nämndordföranden berättar, som svar på kritiken, att förvaltningen ska utreda möjligheten till fler yrkeskategorier i skolan. Vilka yrken som skulle kunna vara aktuella är upp till utredningen att visa.
– Då ges lärare möjlighet att fokusera mer på undervisning och mindre på andra delar som man inte behöver vara lärare för att genomföra.
Enligt lärarna råder det också brist på vikarier och det blir en fackförvaring av barn om personal saknas. Hur det ser ut med tillsättning av vikarier kan Lotta Lexén inte svara på, men hon framhåller att bildningsnämnden tittar på hur de ska få ihop skolverksamheten utan att spara på personalen.
– Det är självklart inte på något sätt önskvärt att det ska vara upplevelsen.
"Tidigare år har vi särskilt värnat grundskolan och undantagit den från effektiviseringskrav. Jag kan inte med någon garanti svara på hur det kommer se ut under hösten, men det är fortsatt uttalat från bildningsnämnden att grundskolan är något som vi extra värnar", säger Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande.
Lärarna menar att bristen på vikarier inte bara påverkar eleverna, utan också deras egen arbetsmiljö och arbetsbelastning. Det hade också andra typer av besparingar gjort, menar de. De lyfter till exempel att nedskärningar i kringpersonal innebär att lärarna själva förväntas göra mer – utan att få betalt för det.
De beskriver en känsla av att inte räcka till, vilket leder till dåligt samvete, psykisk stress och oro – inte minst vid sjukdom.
– Att vi har lärare som trivs på sina jobb och mår bra är förstås helt avgörande, säger Lotta Lexén.
Hon tillägger att hon själv minns stressen vid sjukdom.
– Det var stressande att behöva vabba eller vara sjuk. Jag kan bara konstatera att det självklart inte är någonting som är önskvärt, att det ska vara på det sättet.
Lotta Lexén (M), bildningsnämndens ordförande, berättar att kommunen kommer få ta del av ett statsbidrag för fysiska läroböcker. Hur många miljoner de får beror på hur mycket pengar kommunen själva lägger.
Lärarna har flera tankar och idéer kring vad som skulle behövas för att förbättra skolans organisation. Att spara pengar på digitala läromedel anser de vore en lämplig väg att gå. I stället skulle de pengarna kunna läggas på fysiska böcker och högre lärartäthet. Lotta Lexén konstaterar att hon inte kan ”backa historien” och ändra de beslut som fattats tidigare kring digitala läromedel, men hon berättar att kommunen ska få ta del av ett statsbidrag för fysiska läroböcker.
I övrigt vill lärarna bland annat ha mindre klasser, mindre belastning på varje lärare, tvålärarsystem och mer stödfunktioner. Lotta Lexén framhåller att satsningar inte är uteslutet framåt.
– Att vi gör besparingar innebär inte att vi inte kan satsa också. Vi har ändå pengar att fördela, säger hon, men framhåller att hon ännu inte kan svara på var satsningar kommer att göras, för vilka summor och vad som i stället kommer att få stå tillbaka.
Hon fastslår:
– Vi plockar bort saker för att kunna antingen bevara eller satsa någon annanstans.