– Det är orimliga summor för många familjer. Det är mest hjärtskärande av allt, säger kördirigent Anna Gullman.
I februari 2018 tog kommunfullmäktige beslutet att sänka terminskostnaden till Kulturskolan från 675 kronor till 200 kronor. Tidigare hade verksamheten sökt och fått statsbidrag varav ett delfinansierade sänkningen 2018. Bildningsförvaltningen bekostade sedan sänkningen för 2019, motsvarande 960 000 kronor.
Samtidigt brottas nämnden med ett underskott på 19 miljoner kronor. Alliansens förslag blev att återinföra ursprungsavgiften, plus instrumenthyra, vilket skulle innebära en ny terminskostnad på 875 kronor för instrumentalelever.
I kommunstyrelsen fick Alliansen stöd i sitt förslag av SD. Men oppositionens Elias Georges (S) var av annan åsikt.
"Vi vill inte att avgiften höjs. Vi menar att Kulturskolan är både identitetsskapande och integrationsskapande", sade han.
I höstas förklarade bildningsnämndens ordförande Mark Henriksson (M) att sänkningen resulterat i längre köer till Kulturskolan.
" Skulle det fortsätta så skulle vi till slut behöva utöka och det har vi inte råd att göra".
Men det är här som musiklärarna reagerar. De menar att de har ett tillgänglighetsuppdrag men att det blir omöjligt om avgifterna blir ett hinder för familjer.
– Argumentet att de flesta har råd att betala hjälper inte dem som inte har råd, säger fiollärare Sara Eckerbom Englund.
Flera nya elever som hittat till Kulturskolan går i dag på skolor där musiksatsningen El Sistema finns sedan flera år tillbaka. Att de tillkommit anser brasslärare Tommy Lagg är en vinst för verksamheten.
– I dag har vi en elevkår som speglar hela samhället, inte bara medelklassens barn, om man får vara lite hård, och det känns fräscht, säger han:
– Vi har också elever som går tre kilometer för att komma hit, då blir man rörd.
Totalt går i dag 1130 elever i Kulturskolans frivilliga verksamhet.
Anna Gullman framhåller att en kortsiktig sänkning bara gör människor besvikna.
– Här har barnen upptäckt en ny värld, fått nya kompisar och sedan rycks allt bort. Då hade det varit bättre att inte sänka avgifterna från början.
Om avgifterna höjs minskar sannolikt köerna och fler elever kan snabbare få en plats?
– Det är ett märkligt sätt att resonera på, att först sänka avgiften för att nå fler, och vi gör det. Sedan höjer vi för att minska köerna, säger Sara Englund Eckerbom.