Göran Lindh började tillverka Östgötastolen i samband med att han blev handledare för en grupp på hembygdsgården Ekebyborna 1997. Och han tillverkar dem fortfarande.
Göran Lindh blev ombedd att vara handledare för en grupp på hembygdsgården Ekebyborna 1997. Det var i även samband med det han började tillverka Östgötastolen.
– Från och till, vid behov, förklarar han när vi möter honom i hans hem i Österstad.
Göran Lindh har haft ett intresse för slöjd sedan länge. I närmare sextio år uppskattar han att han har hållit på. Han berättar att han tidigare handledde folk hemma i verkstaden.
Varför blev du ombedd att tillverka just Östgötastolen?
– Ska vi ta lite historia? Den första finns inne i Linköping och är daterad till 1835, om jag inte missminner mig, säger han och fortsätter:
– Det är Hemslöjden som har haft hand om det här med Östgötastolen och de har också hand om svarvningen och sådana grejer. För de gillar det som görs som det gjordes förr.
Göran Lindh har haft ett intresse för slöjd sedan länge. I närmare sextio år uppskattar han att han har hållit på.
Är det folk som kommer och köper dem?
– Sånt händer, sånt händer, säger Göran Lindh.
Vad är det som utmärker sig om vi pratar om stolen?
– Det är nog krysset. För det sägs att krysset ska visa två sädeskärvar som ligger i kryss.
Göran Lindh berättar att stolen har mellan 30-40 detaljer när den är klar. Han nämner att det fanns flera som tillverkade stolen när den var som mest populär, vilket var runt början på 2000-talet, och att efterfrågan på stolen var högre då.
Göran Lindh berättar att stolen har mellan 30-40 detaljer när den är klar
Vad tror du den nedgången har berott på?
– Vet ej, det kan en bara spekulera i och det finns ingen anledning.
"Vi har ett par och det är helt självklart att vi har samlat på dem. För det är en typisk artefakt från vårat län", säger Leif Wallentinsson, intendent på Östergötlands Museum om stolarna
Stolens ursprung sträcker sig långt tillbaka. På Östergötlands museum har man två Östgötastolar i sin samling som blivit inköpta från Boxholm 1961.
Leif Wallentinsson, intendent på Östergötlands museum, berättar att stolarna brukar räknas till Karl Johanstil och förklarar att stilen kan sägas vara en svensk motsvarighet på empirstilen. Stolarna började tillverkas någon gång runt 1810-1844.
– Vi vet ganska väl när de gjordes. Men jag hittar inga uppgifter och har också frågat runt om man vet något ursprung. För man skulle kunna tänka sig att de möjligtvis, eftersom de är ganska spridda och tillverkades rimligtvis på flera håll, måste ha blivit populära någon gång i början av 1800-talet.
Med reservation för spekulation fortsätter han:
På Östergötlands museum har man två östgötastolar i sin samling som blivit inköpta från Boxholm 1961
– Möjligtvis är det någon beställning till något högre ståndshem som har spridit sig. Alternativt att någon snickeriverkstad har kommit på de här och de har blivit populära. Men jag hittar ingen snickeriverkstad som knappt skulle kunna vara möjlig ens i Östergötland i början på 1800-talet. Utan man skriver bara att de här har tillverkats av diverse bysnickare.
Vet du varför ni har stolarna hos er?
– Vi har ju hundratals stolar, så vi har ett par av de här. Jag trodde nog vi skulle ha mer, men vi har ett par och det är helt självklart att vi har samlat på dem. För det är en typisk artefakt från vårat län.