Otto ser inte så nöjd ut när Josefine ska kika på hans tänder. Vid varje vaccination passar hon på att kika i djurens mun och öron.
Josefine är uppväxt på landsbygden strax utanför Godegård med hästar, hundar, katter och höns på gården.
– Vi hade även minigetter en tid. När jag var liten ville jag bli veterinär då det var det enda yrket jag visste som arbetade med djursjukvård. När jag var riktigt liten trodde jag att det hette betrinär för de gjorde djuren bättre.
Varför utbildade du dig till legitimerad djursjukskötare?
– Mitt yrkesval grundar sig nog på att jag är uppväxt med djur och jag har alltid haft ett intresse för djur och sjukvård.
Josefine förbereder en vaccination.
Vad är skillnaden mellan veterinär och legitimerad djursjukskötare?
– Väldigt enkelt kan det jämföras med skillnaden mellan läkare och sjuksköterska. Veterinären är den som gör undersökningar, ställer diagnoser, ordinerar behandlingar och utför operationer. Jag vaccinerar, söver och övervakar narkos samt utför enklare kirurgi till exempel kastration av hankatt och sårskador. Det finns även djurvårdare som motsvarar undersköterskor.
En av dagens patienter är en katt som kommit in med en böld på ryggen. Katten rakas och bölden och töms. Därefter spolar Josefine rent med koksaltlösning för att se att det inte är några djupa fickor under huden. När katten behandlats klart får den en uppvakningsspruta och läggs in i en bur för övervakat uppvaknande. Därefter kan ägaren få hämta hem sin katt.
Josefine bär den nersövda katten till uppvaket på den lilla vårdavdelningen de kallar Stall.
I en egen liten box får katten ligga och vakna till efter den fått en uppvakningsspruta.
Otto ska snart få sitt vaccin och lillmatte Selma Karlsson klappar honom lugnande på ryggen.
En annan patient är katten Otto som ska vaccineras, matte Wictoria Karlsson och hennes dotter Selma är med honom.
– Det är spännande att följa med till veterinären, säger Selma.
Josefine berättar att de även vaccinerar hästar, men då kommer ägaren bara till parkeringen och hästen står kvar i hästtransporten och vaccineras där.
– Vi är ju en smådjursklinik så vi kan inte ta in någon häst här.
Klinikens vanligaste patienter är hundar och katter.
Händer det att du får in udda djur?
– Ja, vid avlivningar har jag haft en del udda djur som en tam igelkott, råttor, hamstrar och undulater. Jag har även haft en papegoja som kom in för kloklippning och en iller för kemisk kastrering.
Anne Karlsson besöker djurkliniken för att vaccinera sin dvärgschnauzer Kajza.
Katten Selma får sina tänder undersökta av Josefine som konstaterar att det rör sig om både tandsten och tandlossning.
Under åren som Josefine har arbetat på kliniken har hon även utbildat sig inom anestesi och tandvård.
– Jag är lite nördig med läkemedel och dess verkan, narkos är mitt huvudintresse. Jag söver djur varje dag. Det kan vara allt från planerade enkla ingrepp till att en djurägare stormar in med sitt sjuka djur i famnen. Men som tur är händer det inte ofta.
Vad är jobbigast att vara med om?
– Unga djur med dåliga prognos är jobbigt och avlivningar. Det blir extra känslosamt om man känner ägaren eller om man känner till fallet väl och har försökt att hjälpa djuret en tid.
Vad tycker du är roligast inom yrket?
– De härligaste stunderna är kejsarsnitt, när man får ta emot de nyfödda och gnugga dem torra och få liv i dem.
Emelie Öhrnell köpte katten Selma från ett katthem för tre år sedan och har märkt att hon inte vill äta som hon brukar. Matte misstänker att hon även har tappat någon tand. Josefine ska kika i Selmas mun så snart hon kommit ur sin transportbur.
Josefine fyller i datum för Ottos vaccination.
Josefine fyller i journalen efter en patient.
Beter sig djurägare illa ibland?
– Väldigt sällan. Jag minns ett tillfälle lite extra när jag gjorde praktik och sommarjobbade i en annan stad än Motala. Då var det en hundägare som var på akutmottagningen med sin hund och tyckte att det tog lång tid. Vi hade gjort en första bedömning på hunden och ansåg att det inte var lika akut som för ett annat djur och då bad vi honom vänta lite. Då gick han fram till mig och kollade på min namnbricka och sa: "Dig ska jag allt komma ihåg".
– Det var otrevligt och jag var ny där så det kändes inte kul. Men detta var bland det värre, annars upplever jag att alla djurägare är mycket tacksamma över att vi kan hjälpa deras djur.
När Otto får sprutan tar matte Wictoria ett fast grepp om honom så att han håller sig stilla.
MacGyver är tolv veckor och ska vaccineras. Matte Emma Fritz berättar att han gärna biter på det mesta som valpar oftast gör.
Dvärgschnauzern Kajza.