Enligt Sani Muric, verksamhetschef för strategisk samhällsplanering, har kommunen analyserat domen och kommit fram till att de inte kommer att överklaga den.
Tvisten om fastighetsägarnas rätt till bryggor i Pariserviken är avslutad. Motala kommun har bestämt sig för att inte överklaga domen i mark- och miljödomstolen. Den dom som ger fyra av fem husägare rätten att ha en brygga vid sin fastighet.
– Vi finner inget skäl att överklaga. Vi har velat få saken prövad utifrån att vi blivit uppvaktade från allmänheten om att det inte är jättetillgängligt alltid. Men domen är tydlig och ger fastighetsägarna rätt att ha bryggorna på marken, säger Sani Muric, verksamhetschef för strategisk samhällsplanering.
Kommunen har gjort en analys av domen för att undersöka vad den egentligen säger mer än rättigheten till brygga.
– Domen ger inte någon rätt till att ändra de nuvarande bryggornas utseende eller konstruktion. Utan det är den storleken som finns som bekräftats.
Sani Muric menar därmed att kommunen kommer att dokumentera de bryggor som finns och även ha en fortsatt dialog med fastighetsägarna om det skulle vara så att det sker förändringar.
– Skulle bryggorna till exempel öka i storlek så kan den tillgänglighet som idag finns begränsas ytterligare. Då är det ett annat scenario. Men det är två olika frågor, rätten att ha bryggor och bryggornas storlek. Och det kommer vi fortsätta att bevaka utifrån vårt tillsynsarbete, säger han.
Kommunen valde domstolsavgörande då de ville få saken prövad, en gång för alla. Fastighetsägarna har hänvisat till jordabalken och lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Vilket domstolen också hänvisar i fyra av fem fall.
Hur tror ni att allmänheten kommer reagera?
– Det är svårt att sia om. Vi har, utifrån vår kompetens och juridiska bedömning, tittat på domstolsbeslutet och tycker att det är tydligt säger Sani Muric och fortsätter:
– Vi har också gjort det utifrån att det idag går att ta sig fram i området, även om det kan upplevas begränsat. Sen om vattenlinjen ligger högt så kan det innebära att man får ta en omväg, och det klart att man kan ha synpunkter på det. Då får man går runt, det scenariot kan uppstå.
Henrik Brandes och Lana Brunell känner ett lättnad över att kommunen valt att inte överklaga domen om bryggorna i Pariserviken. "Jag hade nästan inte vågat tro det men jag känner mig så tacksam", säger Lana.
– Det är så otroligt skönt. Jag hade nästan inte vågat tro det men jag känner mig så tacksam, glad och framför allt lättnad, säger Lana Brunell och tillägger att det också måste vara bra för kommunen, när frågor kommer, att de vet vad de ska svara.
Huruvida de skulle bygga om eller ut sin brygga, med tanke på Sani Murics uttalande, är inget de funderat på. Men de tillägger att enligt deras advokat finns det inget i domen som säger något om bryggornas utformning.
– Och det är klart att man kanske funderar på, när det nu är klart att vi har rätt till våra bryggor, skulle vilja bygga en konstruktion som klarar stormar och is bättre. Den behöver ju inte vara större, bara mer gediget byggd, säger Henrik Brandes.
Bryggorna i Pariserviken är mer eller mindre upplockade på land på hösten och vintern men till våren får fyra av dem läggas i igen.
Den femte stugägaren har också hävdat sin rätt till brygga, vilket man uppger har funnits sedan 1930-talet, men fick avslag. I domen hänvisas till att rätten till badstrand inte fanns med i avstyckningshandlingen och att fastigheten inte heller, vid avstyckningen, var en strandfastighet. Det vill säga att den inte gränsade direkt mot Vätterns vattenlinje.