– Under preparandutbildningen i oktober var jag här. Men efter det så är det här första gången.
Tio minuter innan Anna Tjärdahl ska kliva in i röken i containerbyggnaden på räddningstjänstens övningsområde i Motala står hon till synes lugn och leende i skuggan. Att hon snart ska kliva in den rökfyllda och mörka lokalen där temperaturen i vissa delar når över 300 grader verkar inte bekomma henne. Ändå hade hon för bara ett år sedan inga tankar på att bli deltidsbrandman i Vadstena.
– Jag jobbar på Fredrikssons i Vadstena och en dag stod räddningstjänsten utanför och hade en värvningskampanj. Då fick jag frågan om jag inte var intresserad. Men från början tänkte jag att det inte var något för mig. Inte skulle väl jag kunna bli brandman. Men sen blev jag ändå intresserad och nu tycker jag bara det är roligt. Dessutom gör man en viktig samhällsinsats, säger Anna Tjärdahl.
Kjell Zingmark, samordnare vid Räddningstjänsten i Motala Vadstena, bryter in och säger:
– Det var så häftigt det där. För sen tog det ett par veckor så träffades vi igen och pratade om det. Sen när du var här på preparandutbildningen var det så kul att se dig. För varje övning blev du bara mer och mer taggad.
Annas kollegor Henric Fyhr och Ida Holm kommer ut ur containerbyggnaden efter att ha klarat alla moment i rökdykningsövningen. Svetten pärlar sig i pannan på dem när de drar av sig sina andningsmasker.
Styrkeledaren Niclas "Gurra" Gustavsson låter dem pusta ut innan han går igenom det de just gjort och ger dem feedback att ta med sig till nästa övningstillfälle.
– Det tar ett bra tag att bli en bra rökdykare. Det blir man inte på ett år. Är man ny så börjar vi väldigt lugnt. Sen stegrar vi det steg för steg. Min uppgift under övningen är att hålla koll på säkerheten ifall något händer. Sen instruerar jag dem därinne och förklarar hur de ska göra, säger Niclas Gustavsson.
Vad händer om någon känner att de inte klarar värmen?
– Alla brandmän är ju sitt eget skyddsombud och är det någon som känner det avbryter vi. Att söka skydd och undvika den värsta värmestrålningen är sånt som en erfaren rökdykare är bra på. Ska de exempelvis släcka med vatten går de fram och sprutar en kort stund och söker sen snabbt skydd för att undvika värmestrålningen. Det är som när man slänger vatten på ett bastuaggregat. Sitter du kvar blir det skålhett, men söker du skydd är det inte så farligt. Och går fukten genom dräkten är du inte kvar där inne så länge.
Bakom honom har Anna Tjärdahl och Tomas Ek börjat ta på sig utrustningen och göra sig redo att ge sig in i värmen.
Det tar sin tid och det finns det en förklaring till berättar Niclas Gustavsson.
– Vi har fått nya luftpaket och masker så övningen går ut på att de ska bli kompis med dem, säger han innan han öppnar dörren och släpper in de båda till övningens första del. I den ska de för hand såga av en stock. En uppgift som blir lite mer utmanande när man bär utrustning på runt 15 kg och gör det i extrem värme.
Hur påverkas man av att jobba i så höga temperaturer?
– Det går bra de första fem minuterna. Det tär på krafterna mot slutet. Man får jobba lugnt och metodiskt, säger Tomas Ek som med sina 21 år som deltidsbrandman i Vadstena tillhör de mer rutinerade.
Är de här övningsdagarna lika givande efter så många år?
– De är mer givande nu. Det har utvecklats jättemycket genom åren jag varit med så det är positivt. Engagemanget från räddningstjänstens heltidare som håller i övningarna är jättestort så de här dagarna är riktigt bra.
Nu var det inte bara den nya rökdykningsutrustningen deltagarna skulle lära sig använda under övningsveckan. De skulle också utbildas på ett annat viktigt redskap för räddningstjänsten. Motorsåg.
– Det är ett väldigt bra verktyg. Men det är ett farligt verktyg så man måste veta riskerna. Därför ska alla ha motorsågskörkort. Vi utbildar dem i säker skog A och F. Klass A handlar bara om säkerhet och F är inriktad mot räddningstjänst och ger en grundläggande kunskaper i hantering av sågen. Det handlar inte om trädfällning utan om sånt vi inom räddningstjänsten kan använda den till. Det kan vara håltagning i byggnader av trä eller att skapa fri väg efter stormar, säger instruktören John Gatel.
Innan vi lämnar skickar Kjell Zingmark med en önskan om att få tacka deltidsbrandmännens ordinarie arbetsgivare.
– Vi är otroligt tacksamma för att de släpper iväg sin personal under de här övningsveckorna.