– Det är tre fristående projekt inom samma fastighet, så det är valfritt hur man vill dela upp det. För oss är det inga konstigheter, säger Jörgen Karlsson, bygglovshandläggare, om det faktum att projektet har delats upp i tre bygglov.
Kommunens projektledare Marcin Tabisz förklarar att uppdelningen av projektet beror på att nya infallsvinklar har dykt upp under arbetets gång. Att därmed inte kunna se projektet i sin helhet ser han inte som någon risk.
– Vår idé var att inte behöva söka bygglov för murarna för vi skulle hålla oss till 0,5 meter, men sedan ansåg vi att det var bättre att ha en högre mur. Då sa vi att i stället för att dra tillbaka det befintliga bygglovet så lägger vi helt enkelt bara till ett nytt, säger han.
De närboende lyfter bland annat ljudet som ett orosmoment. Marcin Tabisz konstaterar att planen redan används en ganska stor del av året och att ljudvolymen kommer att öka om man utökar möjligheten att spela fotboll. Det viktigaste är att se över vilken typ av ljud som det rör sig om. Från kommunens håll ska man till exempel ge förutsättningar för en förbättrad ljudanläggning, enligt Marcin Tabisz.
– Vi har förberett för nya högtalare på de här masterna, som man kan rikta bort från de boende. Det gör att ljudet studsar på ett annat sätt.
Många som bor i närheten är barnfamiljer. Kan du förstå att det finns en oro?
– Klart att vi har en förståelse, men man har valt att bosätta sig vid en befintlig idrottsanläggning där det redan är den typen av verksamhet. Nu handlar det bara om att den förmodligen kommer att bedrivas under längre period av året.
Ljudvolymen prövas inte i byggloven, utan vid eventuella problem framöver hamnar frågan hos miljö- och hälsoskyddsenheten.
De närboende har också riktat kritik mot belysningen som planeras runt fotbollsplanen. Jörgen Karlsson kan till viss del förstå kritiken.
– Å andra sidan ingår det i dag i en standardiserad idrottsanläggning att ha belysning, säger han och lyfter att ljuset, enligt de beräkningar som gjorts, kommer att motsvara en vanlig gatubelysning vid tomtgräns.
Om beräkningarna visat på högre belysningsintensitet hade miljö och hälsa antagligen haft synpunkter, menar han.
Marcin Tabisz framhåller att de har tittat på hur djurlivet skulle kunna påverkas.
– Måste man ha belysning, vilket vi måste ha eftersom vi ska ha en konstgräsplan, då måste man se till att man håller nere tiderna så mycket som det går och man ska belysa planen nedåt. Det är precis de armaturerna som vi ska ha.
Grannarna efterlyser mer utredningar. Marcin Tabisz framhåller att han har gjort utredningar, men att det exempelvis inte behövs någon miljökonsekvensbeskrivning. En lokaliseringsutredning gjordes innan han fick ta del av projektet, enligt honom.
Han lyfter även att man har kollat på allt ifrån ekonomi till tillgänglighet och närhet till klubbhus – det sistnämnda för att minska spridningen av granulat.
– Ju kortare avstånd, desto mindre blir spridningen.
Granulatet har varit en omdiskuterad fråga, men enligt Marcin Tabisz är det noga utrett.
– Jag har varit i kontakt med 20 kommuner och föreningar runt om i landet, jag har besökt 38 stycken fotbollsplaner och diskuterat med fotbollsspelare, ledare och tränare. Jag har fått samma svar överallt egentligen, att miljövänliga granulat inte är bra.
Beslutet att använda konstgräs togs i kommunstyrelsen. Ordförande Mark Henriksson (M) anser att den utredning av alternativen som gjorts är gedigen.
Grannarna har fortfarande synpunkter kring konstgräset och det behandlas inte i något av byggloven. Tycker du att ni har tagit hänsyn till de synpunkter som kommit in?
– Ja, vi har lyssnat in och utrett vilka olika alternativ som finns för konstgräs och har landat i det alternativ som vi ser kombinerar spelbarhet och miljövänlighet så långt som det går. Vi har jobbat mycket med åtgärder för att minimera granulatspill och annat, säger Mark Henriksson.
Är ni fortfarande övertygade om att konstgräs är det bästa alternativet, sett ur miljösynpunkt?
– Det som erbjuds i dag, för att man ska kunna spela under hela året, är konstgräs. Vi har beslut om att det är det här projektet som vi går fram med, så ja.
Hur ser du på att det har kommit in överklaganden?
– Alla medborgare har sin fulla rätt att lämna in överklaganden när det gäller detaljplaner såväl som bygglov, så det är helt i sin ordning.