– Stress blir farlig när man inte kan hantera den, säger Tomas Faresjö, professor på Linköpings universitet.
Tomas Faresjö höll en föreläsning arrangerad av Senioruniversitetet nyligen på Motala bibliotek om sitt arbete inom stressforskning och stress i vardagen. Han och hans team håller just nu på att titta på hur länge folk har varit stressade, istället för att bara uppmäta vid en tidpunkt hur stressade människor är. Man gör detta genom att mäta kortisolvärdet i håret.
– I labbet klipper vi hår, tjock som en tändsticka. Med tre centimeter hår kan vi se bakåt tre månader. Då får man ett genomsnittligt värde, säger Tomas Faresjö.
Detta är något som skulle kunna tillämpas förebyggande i sjukvården i framtiden.
– Man skulle kunna klippa en bit hår och se hur stressad du är, säger han.
Forskningslaget klipper håret på 5000 personer, men det är bara en del av en stor omfattande forskning på samma människor. Hårklippningstekniken är helt unik för Linköpings universitet.
– Det finns bara på vårt forskningslabb, säger Tomas.
Att påvisa hur länge folk har varit stressade kan vara bra för att se hur mycket negativ stress under en lång period påverkar människor. Det finns enligt Tomas inte så mycket forskning som säger att stress verkligen orsakar hjärtinfarkt. Med den här forskningen skulle forskarna kunna komma en bit på vägen i den frågan.
Man vet däremot att hälsan kan påverkas negativt av för mycket negativ stress. Det gäller även i djurvärlden.
– Babianer plågar varandra. Någon längst ned i hierarkin plågas hela tiden. Hans immunsystem sjunker då och han dör av en enkel sjukdom, säger Tomas Faresjö.
Människan reagerar på två sätt vid stress och jobbiga situationer - antingen kämpar eller så flyr den, det har vi människor med oss ända sedan stenåldern. En motsvarighet i dagens värld skulle kunna vara en jobbig situation på jobbet där man ändå väljer att stanna på arbetsplatsen och leva med det. Att bli stressad av något negativt under en sådan lång period kan man dock klara tillfälligt.
– Man kan klara hårda perioder av stress, men man måste återhämta sig, menar Tomas Faresjö.
Positiv stress, exempelvis när man gör något i fart som är roligt, kan dock vara bra.
Idag kan mycket påverka stress. Tomas Faresjö tror att informationssamhället och den mängd information media och sociala medier pumpar ut kan bidra till stress.
– En 1700-talsmänniska, all information den fick under sin livstid, får en människa idag under en vecka.