Vi har tagit del av färska siffror från 2020, från de hastighetskameror som är uppställda utmed vägarna i Östergötland. Allra flest fortkörare i länet har fastnat på riksväg 34 mellan Ervasteby och Stora Sjögestad. Där registrerades totalt 655 fortkörare under 2020.
I MVT:s spridningsområde hittar vi på andra plats sträckan Nykyrka–Örebro länsgräns på riksväg 34. Här fastnade 650 bilister som körde för fort. 565 förare noterades för att ha överskridit hastighetsbegränsningen på sträckan Vadstena–Omberg.
Totalt 8 816 fortkörare avslöjades av Östergötlands hastighetskameror 2020. Men det är inte alla hastighetskameror som är aktiva och fångar de förbipasserande.
– Man kan säga så här: Varje sådan här ATK-sträcka är aktiv någon gång under varje dygn, säger Anders Drugge, sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna.
– Däremot kan vi inte gå ut med exakt vilka tidpunkter som karmerorna är aktiva. Det skulle förta det hela en del.
Andres Drugge berättar att strategin i de svenska systemet är att man ska få ned hastigheten på de mest olycksdrabbade vägsträckorna med så få utfärdade böter som möjligt.
– Målet är inte att vi ska maximera antalet ordningsböter. Radarn i alla kameror är aktiva dygnet runt och ger oss information om tillståndet på sträckorna. Där får vi fram medelhastighet, antalet passager och antalet överträdelser.
– Vi ser att det väldig få som kör för fort förbi de här kamerorna. På 70-sträckorna är det bara en procent som kör för fort, säger Anders Drugge.
Enligt beräkningar från Trafikverket uppskattas hastighetskamerorna spara cirka 20 liv per år. ATK är ett delat ansvar mellan Trafikverket och Polismyndigheten.
– Trafikverket ansvarar för drift, etablering och underhåll, medan polisen driftar en styrcentral för att utreda de trafikbrott som registreras.
– De allra flesta som får böter hemskickat erkänner och betalar. Kvalitén på bilderna är riktigt bra, säger Anders Drugge.
Under 2021 ska ytterligare 200 nya hastighetskameror monteras upp utmed de svenska vägarna.
– Planen är att det ska byggas ut med mellan 200–250 kameror per år de kommande två åren, säger Anders Drugge.
Att installera nya hastighetskameror är kostsamt. I genomsnitt kostar varje kamera 500 000 kronor att sätta upp. Då ingår att bygga uppställningsplats, dra fram el samt montera en kamera.