Under kommunfullmäktigesammanträdet i februari togs frågan om parkeringsavgifter upp. Det beslutades då att långtids- och pendlarparkeringarna skulle utredas vidare.
När frågan återigen togs upp i kommunstyrelsen möttes politikerna av samma förslag som tidigare – en maxtaxa på 900 kronor. Man beslutade att lägga fram ett nytt beslutsförslag till kommunfullmäktige, som är den sista beslutsinstansen i frågan. De var dock inte överens om beslutet, som syftar till att sänka maxtaxan från 900 till 300 kronor.
Det görs ingen förändring i dagsavgiften, utan den ligger kvar på max 100 kronor per dag och sex kronor i timmen. Den som använder parkeringen frekvent kommer däremot att debiteras 300 kronor i månaden.
– Det här är för att främja för de som pendlar dagligen. Vi vill lösgöra så att det verkligen finns en parkering för de som kommer på morgonen, så att de inte behöver cirkulera och missa pendeln. Det är en hårfin balans, men med noll kronor adresserar man inte problemet och med 900 kronor blir det en för stor pålaga för de som pendlar, säger Mark Henriksson (M), kommunstyrelsens ordförande.
Hur ska man säkerställa att endast pendlare får den lägre maxtaxan?
– Det kan vi inte säkerställa. 300 kronor blir möjligt för alla, men det här är pendlarparkeringar och därför vill vi att de som pendlar kan nyttja den möjligheten.
Mark Henriksson medger att det därmed finns en risk att ickependlare fortsätter att nyttja parkeringarna, men samtidigt måste man börja någonstans, menar han.
S står inte bakom förslaget. Det saknas en konsekvensbeskrivning för vad det skulle innebära för pendlare och hållbart resande, menar oppositionsråd Elias Georges (S). Därför yrkade S på att Motalas 72- och 24-timmarsparkeringar samt Industrigatans parkering ska vara fria från avgifter även i fortsättningen.
Vore det inte tillräckligt att ändra maxtaxan från 900 kronor till 300?
– Det vet vi inte. För oss är det ett politiskt beslut som inte har utretts och det får Samverkan stå för. Sedan hoppas jag att de utvärderar utfallet efter ett år och ser hur det har påverkat resemönstret och vilka effekter och konsekvenser som finns, så att man kanske kan göra en ny bedömning, säger Elias Georges.
Mark Henriksson tar till orda:
– Jag kan till vissa delar sympatisera med Socialdemokraternas förslag, men då kvarstår det identifierade problemet med att det ofta är fullt på parkeringsplatserna.
Samtidigt framhåller Lena Westlund (S) att månadskostnaden på 300 kronor inte heller säkerställer att man får en parkering.
Hur kan man greppa problemet med ickependlare som nyttjar parkeringen om den är avgiftsfri?
– Säg att vårt förslag om noll kronor skulle vinna, då måste tjänstemännen utreda hur det ser ut över dygnet på våra långtids- och pendlarparkeringar. Det har man inte gjort i dag, säger Lena Westlund och fortsätter:
– Skulle det vara så att man kommer fram till att det står si eller så många bilar som inte pendlar, då får vi sätta oss och ta en diskussion. Vad är det vi ska lägga oss på för summa för att få bort dem? Men så länge det inte är utrett vill vi ha det som man har det i dag.
C ställer sig liksom S kritiska till majoritetens förslag om att sänka maxtaxan.
– Det är klart att 300 är bättre än 900, men det som har varit väldigt tydligt från förvaltningens sida är att vi nu har hittat en struktur för parkeringsavgifterna i hela tätorten och "börja inte rucka på dem, för då faller hela strukturen". De här 300 kronorna är verkligen inte utredda över huvud taget, utan det är ett förslag från majoriteten helt utan utredning, säger Maria Persdotter (C).
Hon tror inte att ickependlare kommer att välja andra parkeringar när avgiften är så pass låg.
– 300 kronor är en dålig idé, det är inte utrett och det finns ingen konsekvensanalys. Vi håller fast vid den ståndpunkt som vi har haft hela tiden – att man behöver utreda möjligheterna att knyta en pendlarbiljett till en parkeringsplats.
Mark Henriksson framhåller att statistik och underlag kommer efter införandet av en taxa. Först efter det går det att utreda vidare.
– Visar det sig sedan att det här förslaget inte faller väl ut, då får vi revidera det, men jag tror att det är viktigt att adressera problemet och försöka oss på en lösning, fastslår han.
Frågan avgörs slutligen av fullmäktige.