Så vill Jalle Swanö minnas Folkets park: "Alla möten"

Ingjald "Jalle" Swanö, som jobbat både som ordningsvakt, diskjockey och föreståndare i Folkets park, blir en av de sista Motalaborna som får besöka lokalerna innan rivning.

Ingjald "Jalle" Swanö besöker Motala Folkets park för sista gången.

Ingjald "Jalle" Swanö besöker Motala Folkets park för sista gången.

Foto: Victor Berlin

Motala2021-06-05 08:00

Han har inte varit i parken på flera år, minns inte riktigt när han var där sist. Men redan vid entrén, där förfallet gör sig påmint med väggskyltar som falnat och där ogräs tränger upp ur stenbeläggningen, märks det att han blir påtagligt berörd. 

Med hjälp av personal från Motala kommun släpps vi in. I foajén är det mörkt då det inte längre finns någon belysning i huset. Det luktar damm och lite källare på grund av den svala luften i byggnaden. Här började Jalle Swanö att jobba som ordningsvakt i slutet på 80-talet, ett uppdrag som pågick under tre års tid.

– Det var helt annorlunda än vad det är nu. Det var jätteroligt, snällt och vänligt. Det fanns inga knivar och sprutor man kunde sticka sig på, säger han.

Anknytningen till Folkets park höll i sig i flera år. 1997 återvände Jalle som diskjockey och hans arbetsplats blev på bottenvåningen, i rotundan.

– Här nere körde vi alltid en komplettering till övervåningen. Hade vi dansband där så hade vi Rockabilly och rock här för att få hit alla sorters människor, säger han.

Jalle berättar om sina minnen, artister som kommit och gått, låtar som dröjt sig kvar. Hur människor mötts och hur mycket glädje han upplevde spreds på dåvarande nöjespalatset. Bland annat berättar han om hur Barbados lockade nära 2 000 gäster, inklusive sju fullastade bussar, våren 2002. På hösten samma år spelade Lasse Stefanz i parken. Samma dag utsågs "De sista ljuva åren" till tidernas svensktoppslåt. 

– Jag improviserade och firade med champagne från stora scenen, säger Jalle och skrattar.

Innan han lämnade sina uppdrag i parken hann han även med att jobba som föreståndare, 2000-2006.

– Helt underbart. Jag skulle göra om det igen, kanske med en liten justering så det inte blev 70-75 timmar i veckan, säger han och medger att delegering inte var hans starkaste sida.

– Jag ville ha det så och är perfektionist, tyvärr, på gott och ont. Men sen lärde jag mig att delegera och då blev det bättre.

I maj i år är det 45 år sedan Fokets park i Marieberg invigdes. I höst kommer anläggningen vara borta. Upphandlingen med ett företag från Rättvik blev nyligen klart. 

Vilka minnen hoppas du att Motalaborna bär med sig från parken?

– Alla möten. Alla fantastiska människor som var här och hade roligt, umgicks och bara kopplade av, säger Jalle Swanö.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!