Irmas son, Harvey, har ADHD och social fobi. Familjens bedömning är att han har svårt att arbeta och därför ansökte man hos försäkringskassan om aktivitetsersättning, en ersättning som ges när arbetsförmågan är nedsatt. Men handläggningen tog tid och Harvey började bli otålig. Därför åkte Irma ner till försäkringskassan och bad att få se hur långt de kommit i sin utredning. I sin hand fick hon två tunna buntar papper.
– När jag stod där så diskuterade personalen om de fick lämna ut papperna, men till slut fick jag dem. Jag blev helt ställd när jag såg den, säger hon.
I ena handen hade hon då försäkringskassans bedömning efter att utredningen avslutats. Där redovisades hur kassan hittills bedömt sonens medicinska underlag och brevet avslutades med att han nu skulle ha möjlighet att lämna synpunkter eller korrigera information.
I den andra handen höll hon ett dokument med titeln beslut där försäkringskassan enligt texten nekar sonen aktivitetsersättning. Där framkom också hur familjen skulle gå till väga för att överklaga beslutet.
– De har ju redan bestämt sig. Det är kränkande att de redan sitter med ett färdigt beslut. Vad ska vi göra nu? Vad är poängen med att kommentera utredningen när de redan har bestämt sig, säger Irma upprört och fortsätter:
– Man får ju känslan av att man faktiskt inte har någon chans att få ersättning egentligen.
Irma funderar nu på hur de ska agera. Frågan har hon också ställt till försäkringskassan.
– Är det någon mening att vi svarar på deras utredning när det redan finns ett färdigt beslut. Nej, vi vill att de gör om hela utredningen och att de tar in en annan handläggare, säger hon.
Försäkringskassan skriver i ett skriftligt svar till tidningen att Irma fått ut två brevmallar, alltså utkast, men att dessa inte är allmänna handlingar och därför inte skulle ha lämnats ut. Att myndigheten redan skulle ha tagit ställning i ärendet tillbakavisar man. Istället väntade handläggaren på att få ett godkännande av en beslutsfattare.
Enligt försäkringskassans rutiner ska handläggaren utreda ansökan och sedan lämna över ärendet till en beslutsfattare. Denne kvalitetssäkrar ärendet och om man anser att det finns tillräckligt underlag så ses ärendet som färdigutrett och man kan ta ett beslut. När ärendet lämnas till beslutsfattaren ska handläggaren också skicka med ett utkast till beslutsbrev och det är detta brev som Irma fått ut.
I Harveys fall skulle försäkringskassan också låta honom kommentera det läkarutlåtande som kommit in. Så långt hade man dock inte kommit i processen när hans mamma fick del av handlingarna.
Familjen undrar om det är meningsfullt att svara på förslaget till beslut när ni redan verkar ha bestämt er, vad vill ni svara dem då?
"Försäkringskassan granskar alltid den information som inkommer och tar ställning till om och hur den påverkar ärendet. Underlag som inkommer under kommuniceringstiden kan alltså ha betydelse för Försäkringskassans bedömning och därmed ärendets utgång", skriver enhetschef Anna Åsén.
Fotnot: Irma och Harvey heter egentligen någonting annat.