Karl-Henrik Bergman har jobbat som pilot i drygt 30 år.
Karl-Henrik Bergman från Gräsmark i Värmland tar emot hemma i villan i Motala där han numera lever tillsammans med sin sambo Pernilla. Iklädd vit skjorta, rak i ryggen och med det gråa håret välkammat är det första ord jag kan komma på om honom, stilig.
Karl-Henrik har levt – och lever ett händelserikt liv. 1967 påbörjade han Flygvapnets fältflygarutbildning på Krigsflygskolan i Ljungbyhed. Men den gick han inte klart utan hamnade av en slump inom mediabranschen, först som frilansare på Sveriges Radio och därefter som fast anställd på SVT. Totalt omkring tio år.
1980 var han tillbaka i cockpit igen och fullföljde civil trafikflygarutbildning på SAS. Under sina drygt 30 år inom flyget levde han längre perioder utomlands, bland annat i Skottland, Norge och Rumänien. Men att vara familjefar, borta 200 hotellnätter per år, var inte lätt, medger han.
– Jag var nog ganska frånvarande.
Samtidigt är det kanske alla år av resor, intryck och möten med människor som gjort honom till den han är i dag. Lite rastlös men samtidigt målmedveten och nyfiken.
Karl-Henrik är en karismatisk och underhållande berättare, inte minst när han berättar om tiden för sin pensionering 2013. Att han tyckte det "kändes gött" första veckan. Det gick över när telefonen förblev tyst.
En dag fick han en gratistidning för pensionärer hem i brevlådan.
– Den innehöll material som förutsåg att jag var trött, gammal och sliten, att jag stod med ena foten i kistan, säger Karl-Henrik och skrattar.
Att läsa om stödstrumpor och inkontinensskydd var han inte intresserad av.
– Jag ringde upp dem och sa, det inte är något fel på tidningen, men jag är fel målgrupp.
Karl-Henrik Bergman tycker att hans bästa tid i livet är nu.
Han framhåller fortfarande, nio år senare, att han aldrig sett sig själv som gammal.
Är du rädd för att bli det?
– Nej. För jag blir inte gammal. Jag blir bara äldre. Jag känner mig vital och söker hela tiden nya saker att fixa med.
Som 70-åring köpte han sin första motorcykel, något han aldrig kunde göra som pilot, på grund av riskerna. Olyckligtvis blev Karl-Henrik också påkörd av en bil för några år sedan då han bland annat skadade sin höft illa.
– Men den är helt återställd nu säger och knackar sig lätt på ena benet.
Sedan några år tillbaka är Karl-Henrik Bergman Motalabo, efter att ha träffat kärleken Pernilla.
För Karl-Henrik handlar livet om att hitta glädjeämnen – men också utmana sig själv. Varje kväll innan sängdags frågar har sin sambo:
"Vad gör vi i morgon?".
Sedan han "på papperet" gick i pension har han bland annat gett ut en bok och han har fler planer på den fronten. Han är också engagerad som polisvolontär i Motala och föreläser ibland hos olika pensionärsföreningar. Ett nytt uppdrag väntar i januari.
– Jag blir statligt anställd vid 73 års ålder, säger han skämtsamt.
Hur känns det?
– Att plötsligt behövs man och kan bidra med något.
I januari väntar en ny utmaning för Karl-Henrik Bergman, som guide på Flygvapenmuseet i Linköping.
I samband med ett besök på Flygvapenmuseet i Linköping i våras, tillsammans med några av sina kurskamrater från Ljungbyhed, fick han frågan om han ville gå en guideutbildning. Det var efter att han själv kört Gripensimulatorn och erbjudit sig att komma och förevisa den för andra besökare.
Nu pluggar han historia och naturkunskap inför nya uppdraget.
Samtidigt framhåller Karl-Henrik att han i dag har möjligheten att själv välja hur aktiv han vill vara.
– Min bästa tid i livet är nu. Jag är frisk, känner en total frihet och jag behövs lite här och där.