Olle är en pigg och glad kille på 16 månader som gillar att leka med bilar, titt-uten och älskar sin storasyster Lova. Han kom om till världen den 2 augusti 2013.
– När vi var på kontroll efter tre veckor visade testerna att han inte kunde höra. Vi fick komma tillbaka igen efter två veckor och fortfarande var det likadant. Vi blev remitterade till US i Linköping, börjar mamma Sara Käller, 24, berätta.
Olles pappa Emil Andersson, 23, tar vid:
– De sövde honom och gjorde ett test med klickljud, men han reagerade inte på dem och efter det kollades hans hårceller inne i örat, hårcellerna som får ljudet att vibrera, men de funkade inte heller.
Familjen fick komma till en specialpedagog och fick veta att Olle kunde få ett cochleaimplantat.
Cochleaimplantat, ci, är ett hörhjälpmedel. Genom elektrisk stimulering av hörselnerven får gravt hörselskadade och döva barn och vuxna möjligheter att uppfatta ljud.
– Vi vet inte än hur mycket Olle hör. Vi har kollat upp hur han ligger till utvecklingsmässigt och han ligger bara några månader efter andra barn i hans ålder, säger Sara.
– Å andra sidan är han tidig med en del saker och han har börjat att prata lite, han kan säga mamma, säger Emil.
Barn som är döva vid födseln anses ha bäst förutsättningar av ett cochleaimplantat om det opereras in tidigt, men även vuxna personer som av olika anleding förlorat sin hörsel kan CI-opereras med goda resultat som följd. Implantatet består av två delar, en inopererad del, själva implantatet och en yttre ljudprocessor som är en liten dator men till utseendet påminner om en vanlig hörapparat. Det som skiljer åt är att ljudprocessorn är försedd med en sändarspole som för över signalerna till implantatet. Den inre delen innehåller en elektrodrad som ligger i hörselsnäckan (cochlean) samt elektronik som behövs för att ta emot signalerna från den yttre delen och ge stimulering av hörselnerven.
Byts implantatet ut när han växer?
– Olle kan ha samma utrustning tills han är 20, då kan man behöva göra en ny operation, eller måste de bytas om de här går sönder, säger Emil.
Det är en del pill med kablar, filter, återfuktare och att ladda batterierna.
– Allt funkar bra, säger Sara.
Hur har det fungerat med kontakterna i sjukvården?
– Det har funkat jättebra, men vi har undrat en massa och velat ha en massa svar. Det har varit tufft med alla proverna som Olle fått genomgå, säger Emil.
– Orsaken har visat sig vara att jag hade ett virus i kroppen som bröt ut när jag väntade Olle, men det visste jag ingenting om, det är bara otur, säger Sara.
Sara bar på Cytomegalovirus, CMV, ett virus som finns både hos människor och djur. Dövhet och hörselnedsättning kan även orsakas av sjukdomar, mediciner eller bero på ärftligt.
Det har varit tufft för henne och Emil.
– Jag har gråtit mig till sömns många gånger, man är orolig för hur det kommer att bli, säger Sara.
Emil:
– Jag tänker inte så mycket, det är som det är, men det kanske blir det att man funderar mer när han blir äldre och börjar i sexårs och uppåt. Han kommer exempelvis aldrig att kunna lyssna på musik i hörlurar eller prata i telefon på vanligt sätt.
Hur reagerar omgivningen?
– Det är inte många som frågar, mest är det barn. Hellre att folk frågar än att de stirrar på honom, säger Sara.
Madeléne Johansson är en av två specialpedagoger - hörsel inom Landstinget i Östergötland.
– I Linköpings ci-team ingår flera olika professioner som sitter samlade på Hörselvården på Universitetssjukhuset Linköping. Här arbetar vi i team kring barn med olika grad av hörselnedsättning. Om audionomen vid hörseltest misstänker svår hörselnedsättning/dövhet fortsätter man att utreda med olika undersökningar. Både barn och vuxna går igenom en utredning för att se att de medicinskt kan få ett cochleaimplantat, därefter erbjuds patienten ci-operation, det är alltid familjen som tar det slutgiltiga beslutet.
– Om de tackar ja genomförs en ci-operation. Därefter har de träffar med ci-tekniker för att i olika steg ställa in implantatet. Parallellt träffar de också logoped och specialpedagog. Logopeden gör olika test för att följa barnets talspråksutveckling, jag som specialpedagog samarbetar tätt med logopeden för att kunna ge bästa stöd till barnet/familjen. Som specialpedagog följer jag barnets utveckling genom hembesök och förskolebesök. Det är alltid familjen som avgör i vilken utsträckning de önskar ha kontakt med mig som specialpedagog, eftersom jag arbetar på deras uppdrag.
Madeléne presenterar det ”smörgåsbord” av olika insatser som finns, exempelvis teckenspråksutbildning, AVT och hjälper till med att välja förskola/skola.
– Att vara stöd till familjen kring olika frågor som kan dyka upp är också en viktig del i specialpedagogens arbetsuppgift. Att vara en person som familjen kan vända sig till känns viktigt för mig och har jag inte svar på några frågor, kan jag ta reda på dem och återkoppla till familjen. För mig känns det viktigt att försöka se möjligheterna istället för svårigheterna. Vi ordnar också träffar där familjerna har möjlighet att få träffa andra barn med någon grad av hörselnedsättning.
Madeléne fortsätter:
– Barn som upptäcks i nyföddhetsperionden vill man gärna operera inom första året. Även de som upptäcks senare opereras naturligtvis, men bäst talspråksutvecklings har man sett om barnen opereras före treårsålder. Även barn med flerfunktionshinder opereras, genom att de får möjlighet att få ljudorientering kan de få en bättre livssituation.
Alla barn som behöver får den här hjälpen i Landstinget i Östergötland. På US opereras också vuxna som förlorat sin hörsel av olika orsaker.
– Att få tillbaka hörselsinnet är ett lyft för många som gör att man återigen kan kommunicera med sin omgivning via talet. Olles familj har valt att satsa mycket på det talade språket där AVT, Auditory Verbal Therapy, är en habiliteringsform där föräldrar ges kontinuerligt stöd i att hjälpa sitt barn som har hörapparater och/eller cochleaimplantat att utveckla talspråk, genom att använda sin hörsel och förmåga att lyssna optimalt.
– Arbetssättet utgår från barns normala tal- och språkutveckling och det långsiktiga målet är att barnet ska komma i nivå med sin kronologiska ålder. Vi arbetar med olika tekniker och strategier som kan hjälpa barnet att utveckla sitt lyssnande och användning av talspråk i vardagen. Kring Olle har vi valt att jag som specialpedagog kommer hem till familjen med ganska täta besök, där vi samtalar och ger strategier för familjen att ge en så språkrik miljö som möjligt för Olle, vi tränar i vardagen. Genom att visa föräldrarna de olika teknikerna, kan de få en naturlig tal- och språkträning i vardagen för Olle. Målet är ju att barnets kronologiska ålder och barnets hörselålder så småningom ska komma i nivå med varandra.
Olle har precis lärt sig att gå.
– Han tycker om bilar och traktorer, allt som rullar, säger Emil.
Och han tycker mycket om sin storasyster Lova som är sex år. Och sin mamma och pappa.
- Morfar är favoriten just nu, säger Emil.
Da, da, da, jollrar Olle med en busig blick och gömmer sig bakom dörren.