I lördagens tidning berättade vi om patientärendet i Motala som lett till en Lex Maria-anmälan. Det gällde en patient som i oktober-november förra året utreddes av hemsjukvården för slemhosta och värk i höger bröstkorg. Men som trots ett tidigt hembesök av läkare och telfonerade sjuklägesrapporter mellan hemtjänst och sjuksköterska bara blev allt sämre och som till slut – på tionde dagen – måste köras till US-akuten i Linköping.
Där konstaterades en massiv proppbildning i lungan och misstänkt magblödning.
Patienten fick senare lämna sjukhuset och placeras på ett kortidsboende i Linköping, men fick strax före jul åter läggas in på US på andningsbevär.
Syftet med en Lex Maria-anmälan är att kartlägga eventuell rutinfel i en vårdkedja. I Motala kommuns egen utredning av fallet, ställd till Inspektionen för vård och omsorg, noterar den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS-en) att det generellt kan vara svårt för hemsjukvården att tidigt ställa diagnoser.
Det är ofta hemtjänsten som först upptäcker ett misstänkt sjukdomstillstånd, men här saknas samtidigt egen utrustning, exempelvis för att kunna ta tempen på patienten. Och i telefonkontakter med sjuksköterska kan sedan rena missförstånd uppstå. Så skedde också i det aktuella fallet, enligt kommunens utredning.
Som ytterligare en försvårande omständighet nämner MAS-en att man här avvaktade ett dygn med ett sjuksköterskebesök till följd av hög arbetsbelastning och låg bemanning.
Läkarbesöket skedde dagen efter det första larmet om att patienten hostade slem. Chefläkaren på lasarettet i Motala håller det dock för osannolik att propparna hade kunnat fastslås vid det tillfället.