"Det krävs verkligen att du vet hur du ska bemöta", säger Helén Isacsson (S), andre vice ordförande i bildningsnämnden, och syftar till barn med särskilda behov.
Sedan 2018, när förskoleklass blev obligatoriskt, har fem barn fått uppskjuten skolplikt varje år. Nu har siffran mer än fördubblats. För läsåret 2023/2024 handlar det om elva barn.
– Det är varken bra för förskolorna eller för individerna som får gå kvar, för förskolorna blir ansträngda, konstaterar Helén Isacsson (S), andre vice ordförande i bildningsnämnden, och fortsätter:
– Men vi fick en förklaring. Det finns ingen anpassad förskoleklass, som de kanske skulle ha behövt gå till.
Det bekräftar Kent Landoff, ställföreträdande bildningschef. Han berättar att kommunen inväntar regeringsbeslut kring huruvida anpassad grundskola, det som förr hette särskola, ska utökas med förskoleklass. I dag är årskurs 1 den lägsta.
– Jag tror att majoriteten av de barn som går ett extra år på förskolan sedan hamnar på anpassad grundskola, säger han och förklarar att det framför allt handlar om barn med intellektuell funktionsnedsättning.
Kent Landoff, ställföreträdande bildningschef, berättar att det inte finns någon anpassad förskoleklass i dagsläget. Barnen, som senare kan komma att börja i anpassad grundskola, måste därför gå i "vanlig" förskoleklass.
Lotta Lexén (M), ordförande, berättar att det finns pedagogiska utvecklingsledare i kommunen, som arbetar med att utveckla förskolans verksamhet.
– Jag föreställer mig självklart att den här problematiken är en del i deras uppdrag. Det handlar om kvalitetsarbetet, som de fokuserar på.
Helén Isacsson konstaterar att det därtill är viktigt att klä på medarbetarna kunskap, för att de ska veta hur de ska jobba med barnen.
Enligt Lotta Lexén tittas det också på hur övergången mellan förskoleklass och grundskola kan bli bättre.