Fiskare vill ha fÀrre skarvar i Boren

NÀrboende och fritidsfiskare tycker sig ha noterat att skarvarna ökat i Boren. StÀmmer det, och i sÄ fall vilken pÄverkan har de pÄ fisket i sjön?

Skarvar som jagar. Den hÀr bilden Àr dock inte tagen i Boren.

Skarvar som jagar. Den hÀr bilden Àr dock inte tagen i Boren.

Foto: Matz Glimhed/NT

Motala2018-05-28 07:00

Willy Karlsson och hans son Jimmy har stor erfarenhet av att spöfiska i Boren. Willy har gjort det sedan 1955 och Àr som pensionÀr i snitt ute ett par gÄnger i veckan under sommar och höst. Jimmy Àr ocksÄ en flitig Borenfiskare sedan mÄnga Är.

Far och son skulle gÀrna se att skarvarna i sjön var fÀrre till antalet.

– Det varierar hur mĂ„nga som jagar hĂ€r. Ibland Ă€r det inte sĂ„ mĂ„nga, vid andra tillfĂ€llen kryllar det av dem, sĂ€ger Willy och berĂ€ttar om en hĂ€ndelse förra sommaren.

– Jag lĂ„g och fiskade i mitten av Boren. Vid HĂ€rseby var det alldeles svart av skarv i vattnet. NĂ€r de sedan lyfte och flög över till UlvĂ„sa var det ett brett band av fĂ„glar i luften. LĂ„ngt efter att de första landat lĂ„g det skarvar som inte lyft Ă€n kvar vid HĂ€rseby.

Willy menar att det inte Àr lÀtt att rÀkna skarvar, men han uppskattar fÄglarnas antal den gÄngen och vid nÄgra andra tillfÀllen till nÀrmare tusen.

– Jag uppfattar det som att skarvarna ökat lite pĂ„ senare Ă„r.

Han och Jimmy Àr sÀkra pÄ att skarvarnas jakt pÄverkar fiskbestÄndet negativt.

– Eftersom abborrarna gĂ„r i stim med andra jĂ€mnstora och jĂ€mngamla fiskar kan stora delar av Ă„rsklasser försvinna, sĂ€ger Jimmy som sett hur mĂ€ngder med skarvar omringat stim och jagat.

– Det Ă€r som att fiska i en tunna för dem.

Ett annat problem, menar de, Àr att skarvar kan skada fisk som de inte lyckas fÄ upp.

– De har en krok lĂ€ngst ut pĂ„ nĂ€bben som river sönder fiskarna. Jag har sett mĂ„nga sĂ„dana skador och kan inte förstĂ„ att det skulle kunna finnas nĂ„gon annan förklaring, sĂ€ger Willy.

De skarvar som fiskar i Boren har sina bosÀttningar pÄ ögruppen Erkerna i VÀttern och flyger till Boren för att fiska. Ett avstÄnd pÄ nÀrmare tvÄ mil, men skarvarna kan flyga lÀngre Àn sÄ till sina fiskevatten om det behövs.

– De har haft bon hĂ€r ocksĂ„, berĂ€ttar Jimmy och menar att han sett det pĂ„ "Lydias ö" i UlvĂ„saviken.

Willy har sett tydliga spÄr av skarvens avföring i en isolerad trÀddunge öster om UlvÄsa. Men nÄgot, vad vet de inte, har hÀnt som gjort att skarvarna flyttat dÀrifrÄn.

De tycker inte att skarven mÄste försvinna helt frÄn Boren, dÀremot att antalet ska minskas.

– NĂ„got mĂ„ste göras. Kunde man fĂ„ bort Ă„tminstone hĂ€lften vore det bra, menar Willy.

– Ja, de mĂ„ste hĂ„llas nere pĂ„ vettig nivĂ„. Man mĂ„ste hitta en balans, hĂ„ller Jimmy med.

Skarv

Skarven Àr en skicklig fiskare som jagar ner till 20 meters djup. Varje skarv Àter cirka ett halvt kilo fisk per dygn.

Skarven Àr en flyttfÄgel.

Skarvarna utrotades i Sverige för cirka 200 Är sedan, men kom i liten skala tillbaka 1948.

PÄ 80-talet tog ökningen fart och i vissa omrÄden har skarvarna ökat med 30% Ärligen sedan början av 90-talet. NÀr Sverige gick med i EU 1995 fridlystes arten.

Det finns ingen entydig forskning om i vilken grad skarvarna pÄverkar fiskbestÄndet i sjöar.

Enligt jaktlagen Àr skarven fredad, fredningen gÀller ocksÄ Àgg och bon. Skarven fÄr heller inte ofredas eller förföljas.

Yrkesfiskare i VÀttern har tillstÄnd att skjuta ett mindre antal skarvar inom 300 meter frÄn sina fiskeredskap.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!