Socialdirektören om kritiken: "Ett komplext ärende"

Den 15 april förra året var 44-åriga Sanije på väg till umgängesträff med barnen, som var omhändertagna och familjehemsplacerade i Motala och Tranås. I en gångtunnel attackerades hon av sin exman, som knivhögg henne till döds. Mannen dömdes av Göta hovrätt till livstids fängelse och utvisning.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) riktar kritik mot Motala kommuns handläggning av ärendet på flera punkter, främst gällande barnrättsperspektiv och dokumentationsskyldighet.

Bristerna anses ha medfört en risk att barn som utsatts för brott eller bevittnat våld inte får det skydd eller stöd som de har rätt till. Bedömningen är också att det kan finnas risk för konsekvenser för andra liknande ärenden i Motala.

Pernilla Thunander, socialdirektör vid Motala kommun, anser att granskningen borde ha varit mer djupgående.

– Det jag hade önskat var att Ivo hade granskat hela ärendet, inte bara den här delen. Det är ett komplext ärende som har pågått i många år och med många inblandade. Man får inte hela bilden, säger hon.

Hade kritiken inte varit lika skarp om Ivo hade tagit ett större grepp, menar du?

– Ja, och det är det vi får svara till Ivo när vi bemöter kritiken. Det är klart att man inte får hela bilden om man inte tar del av allt material. Det hade varit önskvärt.

Enligt Ivo hade Motala kommun kunskap om våldshistorik i familjen och mammans rädsla för den egna säkerheten. Trots det kunde umgängesträffar schemaläggas så att de överlappade eller låg i direkt anslutning till varandra. Så var fallet den aktuella dagen.

Pernilla Thunander uppger att kvinnans utsatthet inte var tydlig:

– Har en person ett skyddsbehov och inte bor i vår kommun så är det den andra kommunen som ska stötta personen och också ha samarbete med den kommun där barn är placerade.

– Vi har inte haft några signaler från kvinnans kommun eller henne själv att det skulle finnas den här rädslan som beskrivs från Ivo och media. Då har vi barnen att utgå från när vi gör de här planeringarna.

Ivo anser att kommunen borde ha bedömt behovet av längre tidsintervall mellan umgängestiderna, för att säkerställa barnens och mammans trygghet.

Varför gjordes inte det?

– Grunden är att vi inte kände till den här rädslan. Det här är helt och hållet utifrån hänsyn till barnen, att de här umgängena planeras så att det påverkar barnens liv så lite som möjligt. Det handlar i det här fallet om att ha ett sådant tidsintervall som gör att barnen kan hantera umgänget.

Socialdirektören fortsätter:

– Vi har hanterat det som ett våldsärende utifrån barnen. Vi har hela tiden haft barnens perspektiv i fokus, att säkra deras liv och hälsa.

Kommunen får även kritik för brister i sin dokumentation, någonting som har skett vid flera tillfällen tidigare.

– Vi har dokumentationsbrister, för vi har agerat och vidtagit åtgärder som inte framgår. Det är en brist, tyvärr. Men det är inte den typen av brist som gör att den här händelsen skulle kunna vara ogjord utifrån det perspektivet.

Hade ni kunnat göra någonting annorlunda?

– Inte som påverkat utgången av ärendet på det sättet. Däremot kan man alltid bli bättre på dokumentation och andra sådana delar, säger Pernilla Thunander.

Ivo vill att kommunen redovisar en handlingsplan som beskriver hur man tänker arbeta för att komma till rätta med bristerna. Det ska ske senast den 11 maj.