Kennet Williamsson är keramiker och bor strax utanför Zinkgruvan. Han är född 1951 och har verkat i sitt gebit sedan han var 15 år.
– Ja, jag jobbar med lera. Allt ifrån kaffekoppar till offentliga utsmyckningar. När folk frågar vad jag har för yrke brukar jag säga att jag är krukmakare och skulptör. Det jag visar här på K-ringen är skulpturer. Det är en berättande utställning, modernistisk med abstrakta former.
Har inte du sysslat mest med bruksföremål?
– Det är vad folk tror. I konstvärlden finns en hierarki, med idékonsten längst upp - det man kallar för vanlig konst. Sedan kommer konsthantverk. Längst ner kommer hemslöjd. Men jag har alltid hävdat att kaffekoppen är lika mycket konst som en skulptur. Jag förstår inte varför en sak som har en fysisk funktion inte också skulle ha ett likvärdigt konstnärligt värde. Jag anser att allting är konst, som man gör till konst. Sopa golvet är konst, om man gör konst av det. Jag gör ingen distinktion mellan bruksvara och skulptur. Jag jobbar med konst. Ibland är det krukor och ibland är det skulpturer.
Kennet har också undervisat i 33 år, bland annat på Konstfack i tio år.
– Sedan har jag jobbat runt i Norden och ute i världen, i Korea och Indien med workshops.
Han har också undervisat på Capellagården (Öland) i 17 år och sammanfattar nödvändigheten med att jobba och skapa som:
– Jag lider av kreativitet. Men det är ett plus med det också. Jag är aldrig ledig och alltid ledig.