Det tog 37 år - sen fick han se den

Och så kom dagen då Goldentiken Emma träffade på en järpe i skogen. Ett hypnotiskt möte.

Järpen, som inte är tam eller präglad av människor, och Emma fick ögonkontakt under skogspromenaden.

Järpen, som inte är tam eller präglad av människor, och Emma fick ögonkontakt under skogspromenaden.

Foto: privat

Motala2016-10-12 20:45

William Karlfeldt berättar att han har promenerat i skogen vid Sjögränderna sedan 1979 men det dröjde ända till förra månaden innevarande år innan han fick se en järpe.

– Den 9 september fick jag se fågeln första gången. Jag mötte konstnären Greger Johansson i skogen, han som avbildar fåglar, och han var deppig över att inte ha sett något den dagen. "Titta bakom dig" sa jag, för där stod järpen en halv meter från honom.

När William tog fotot var det fjärde gången han och Emma mötte järpen.

– Fågeln och hunden tittade på varandra i cirka en minut, helt hypnotiserade. Hunden är väldigt väluppfostrad och jag sa till henne att ligga still. Samtidigt som jag sa till Emma att flytta på sig gjorde fågeln ett utfall nära nosen. Då stod den inte ut längre.

Järpar flyger inte särkilt långt, eller ens mycket. När William Karfeldt har sett den uppehåller den sig mest i marken.

– Den är oskygg och vaktar något, sitt revir kanske, och försöker få bort dem som kommer för nära. Jag såg en gång när fågeln gick tätt bakom en kvinna.

Järpe (Bonasa bonasia) är en stannfågel som är den minsta arten i underfamiljen skogshöns av familjen fälthöns i Sverige. Den är brunspräcklig.

Det svenska beståndet av järpe har uppskattats till 250 000 häckande fåglar (2005). Järpen är starkt kopplad till lövrika täta granskogar: antingen äldre skog med flera skikt eller unga skogar. I båda fallen ger granen skydd mot predatorer.

Järpen har revir och uppehåller sig inom cirka 20-40 hektar, sett över ett år. (Källor: Wikipedia och Svenska jägareförbundet)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!