Mark- och miljödomstolen kommenterar nu de långa handläggningstiderna.
– Det var ett komplext ärende, säger målets rådman Ann Westerdahl.
Domstolarna har som mål att cirka 75 procent av alla detaljplaneärenden ska vara klara inom sex månader. Så blev det inte i fallet med Lalandia.
Turerna har varit många. Från mark- och miljödomstolen till mark- och miljööverdomstolen till Högsta domstolen, som beslutade att inte pröva ärendet. Då blev det en vända till mark- och miljödomstolen igen innan allt avgjordes i mark- och miljööverdomstolen i maj förra året.
Enligt Ann Westerdahl berodde turerna på flera olika faktorer.
– Det var olika klaganden, många olika frågor och mycket material att gå igenom. Det som också gjorde att det tog så lång tid handlade om klagorätten för föreningen Varamons vänner. Vi bedömde att de inte hade klagorätt men det beslutet överklagades. Innan det beslutet kom kunde inte vi göra något.
För att förtydliga. Först var man tvungen att avgöra om Varamons vänner hade klagorätt, därefter kunde ni gå vidare i Lalandiaprocessen?
– Exakt, för det hade att göra med om vi skulle beakta det som de hade skrivit i sitt överklagande eller inte. Och den frågan låg ganska länge hos Mark- och miljööverdomstolen.
Rådmannen berättar vidare att en anledning till att ärendet om klagorätt låg så länge hos överdomstolen var att den svenska lagstiftningen och EU-rätten inte riktigt stämde överens.
– Det är en EU-rätt för föreningar att få klaga. EU har menat att vi har för snäv tolkning om kriterierna för föreningars klagorätt, det var väl det som gjorde att mark- och miljöverdomstolen funderade så länge.
Lalandiafrågan har diskuterats i en rad rättsliga instanser. Till slut fick danskar nog.
Det var inte bara det att det tog lång tid att avgöra vilka det var som hade klagorätt. Det drog också ut på tiden innan man fick in yttranden från bland annat Motala kommun, som först svarade domstolen efter att det kommit in kompletteringar till överklagandena.
– Det kom in klaganden med kompletteringar, rent självmant. Då skickade vi det till kommunen som då sa att de var tvungna att yttra sig och begärde anstånd ett antal gånger.
2021 skrev Muharrem Demirok, då centerpartistisk kommunalråd i Linköping numera partiledare för Centerpartiet, på plattformen X (tidigare Twitter reds anm) att han tyckte att Lalandiaprocessen liknade en Kafka-process.
Muharrem Demirok har använt uttrycket kafka-process för att beskriva Lalandiahandläggningen.
Ann Westerdahl vill inte kommentera om det är så att domstolarna behöver mer resurser för att kunna hantera komplexa ärenden likt Lalandia. Hon menar att hon som tjänsteman arbetar med att tillämpa lagarna.
– Mitt jobb är att följa svensk lag och praxis inte att ha massa åsikter kring lagen. Jag tillämpar dem med hjälp av den praxis som finns. Därför vill jag inte ha någon åsikt kring lagstiftningen utan det är snarare en politisk fråga.
Även om Ann Westerdahl inte har några politiska åsikter kring hela Lalandiaprocessen så finns det de som har det. Motalabon - och den socialdemokratiska riksdagsmannen Johan Andersson kommer på fredag att ställa frågor till bostad- och infrastrukturministern Andreas Carlsson (KD) gällande överklagandeprocesser.
Johan Andersson (S) har nu lyft Lalandiaprocessen till riksdagen.
S-politikerna anser att det ska vara en demokratisk rättighet att få överklaga men han undrar om ministern är beredd att sätta tidsgränser för detaljplaneärenden och på så vis underlätta för anläggningar att etablera sig.
– Skälet till att jag ställer de här frågorna är för att det är för långa handläggningstider hos mark-och miljödomstolarna. I första hand vill jag belysa det, säger han.