Det har snart gått nio månader sedan den första lektionen hölls på Kunskapsskolan i Motala. Men det känns fortfarande nytt och fräscht när man kliver in. En trappa upp från entrén hittar man lektionssalarna, eller redaktionerna, som de kallas om man går till vänster. Till höger ett stort glasparti. På andra sidan glaset har rektor Anna Cervin sitt arbetsrum.
– Jag tycker det är skön utsikt här. För då kan jag se att nu behöver jag gå ett varv och prata med eleverna, säger Anna när vi slagit oss ner på varsin sida besöksbordet för att prata om skolans första år.
Vad har varit de stora utmaningarna?
– Jag skulle säga att sätta skolklimatet. Vad gör vi här? Hur pratar vi med varandra här? Vad gör man mot sina vänner här? Hur skapar vi trygghet? Hur gör vi för den här skolan blir förutsägbar och för att en elev ska kunna komma in och känna att man vet vad som förväntas här, säger Anna Cervin som menar att allt handlar om att bygga relationer.
Hon påpekar att bygga goda relationer inte bara handlar om att få eleverna att känna sig trygga. Det handlar lika mycket om att skapa en bra känsla i personalgruppen.
– Sen när det gäller eleverna så fanns det ju inga role models. Det är en sak om vi haft elever som tidigare gått på Kunskapsskolan någon annanstans. Men de fanns inte så nu håller vi på att forma dem själva så vi har en stadig grund att stå på när vi får nya elever i höst. Så det har varit ett jättejobb, säger hon.
Vad är skillnaden mellan kommunal skola och Kunskapsskolan?
– Jag har egentligen jobbat hela min tid i kommunal verksamhet tidigare. Men det blir lite mer flexibelt. Konceptet skapar möjligheter till att eleverna kan få jobba med det som just de behöver, säger Anna Cervin.
Som där lyfter att eleverna varje vecka har ett 15 minuter långt samtal med sin handledare, personligt handledningssamtal.
– Går man på Kunskapsskolan så går man på sitt PH-samtal. Det går inte att välja bort det. Det är första skyddsnätet vi har runt våra elever. Elever som har frånvaro eller kanske inte mått bra i tidiga skola. Så det vill vi att man följer, säger Anna Cervin.
Hon förklarar att under PH-samtalet går handledare och elev igenom hur det går för eleven. Vilka delar i undervisningen som är svåra. Vad eleven behöver jobba mer med och vilken hjälp eleven kan få för att lyckas.
– Så det är ju en enorm styrka för det är ju det där samtalet man som lärare aldrig hann ha.
De skillnaderna menar hon att det gick snabbt för eleverna att ta till sig. Att en annan skillnad mot de kommunala skolorna skulle gå lika lätt att införa är möjligen mer oväntat. För Kunskapsskolan är även en mobilfri skola.
Hur har det gått?
– Det har gått superbra. Det var en sak som vi tog på första informationsmötet. Att går man på Kunskapsskolan lämnar man in sin mobil på morgonen och får tillbaka den när man går hem. Oj, vi vill inte gå på Kunskapsskolan, var reaktionen från en del. Men har du valt att gå på Kunskapsskolan så lämnar du in din mobil när du kommer på morgonen. Sen får du tillbaka den när dagen är slut.
Hon fortsätter:
– Eleverna kanske inte är helt nöjda. Men jag tycker det är en skön känsla på skolan. Vi har inte enda kränkning som har med mobiler att göra. Så det tycker jag som rektor har fungerat bra.
Hon påpekar även att de har märkt att eleverna fått allt lättare för ögonkontakt när de inte har sina mobiler.
Men en rektors uppfattning om vad som är bra delas inte alltid av eleverna. Så vad tycker eleverna om att få lämna ifrån sig sin mobil när de kommer till skolan på morgonen och sen inte få tillbaka den förrän de ska åka hem? Vi frågade Milo, Victor, Ellen Gunnarsson och Hanna Widegren, som alla går i årskurs 7, hur de ser på det.
– Jag tycker det är bra eftersom annars så skulle nog alla elever bara sitta och titta i sina mobiler och inte alls vara så sociala, säger Milo.
– På min förra skola var det ganska många som smygfotades. Så jag tycker det är bra för annars kan man bli ganska retad för vissa bilder och sånt. Nu tycker jag att jag fått mycket fler vänner eftersom vi inte har några telefoner. Alla pratar med varandra, säger Hanna Widegren.
De berättar att de också att fler är ute och gör saker tillsammans på lunchrasten. Men att skolan är mobilfri är inte den skillnad som de tycker är den bästa jämfört med hur det har varit i de skolorna de tidigare gått på. Det är istället att de nu inte behöver gå upp lika tidigt. För här börjar de inte förrän 9.25 förutom den dag i veckan de har PH-samtal.
– Det är en väldigt väldigt stor skillnad och det är jätteskönt, säger Ellen Gunnarsson och de övriga tre nickar ivrigt instämmande.
– Jag tycker det är väldigt bra eftersom jag älskar att sova länge och numera får jag sova en och halv timme längre, säger Milo.
Rektor Anna Cervin berättar att beslutet att börja skoldagarna senare är grundat på forskningstudier som påvisar de positiva effekterna av en senare start på skoldagarna.
De fyra eleverna lyfter också fram att de upplever att lärarna lyssnar på dem och att det är färre elever i klasserna. Något de menar gör att lärarna har mer tid till att hjälpa dem. De ser det också som positivt att de har ett större eget ansvar och själva kan styra vilka extra workshops de ska gå.
Få dem att säga något kritiskt om skolan är svårt. Vara utan mobiler säger de varit en sak det ändå varit svårt för många elever att vänja sig med. Men i övrigt har de svårt att komma på något.
– Det som kanske inte har tyckts om av alla har lärarna fått veta och då har det blivit skillnad. Som det här med maten, den var inte så omtyckt. Där har de gjort om så den har blivit bättre. VI har fått kryddor och dressingar och sånt, säger Ellen Gunnarsson.
Anna Cervin menar att det självklart finns saker att jobba med.
– Det är ju bara första året. Vi har massor att utveckla, säger hon.
Alla elever som började på Kunskapsskolan i augusti trivdes inte lika bra som kvartetten vi träffade. Ett antal elever lämnade skolan redan under höstterminen och gick tillbaka till de kommunala skolorna. Något som Anna Cervin inte ser som något märkligt.
– Vi är en helt ny skola med ett annat koncept än de kommunala skolorna. Det passar kanske inte alla. Sen kanske man kommer hit och har förväntningar på att det ska vara på ett visst sätt. Sen blir man besviken när det inte är precis så som man hade tänkt sig.