I lördags eftermiddag, strax efter fem, körde en lastbil av väg 50 strax innan infarten till Smedsby. Hemma vid huset gick Anders Hallin och grejade och hörde smällen.
– Det var bara att springa, säger han.
Vad han skulle möta och vad som hänt hade han ingen aning om.
– Jag kom fram och såg chauffören som stod inne i bilen och inte kunde komma ut. När jag såg honom var jag bara tvungen.
Anders berättar hur han lyckades få tag på en stor skylt och började slå med den mot rutan på lastbilshytten. Men hettan från branden blev så hög att det knappt gick att vara nära.
Norrifrån på väg 50 kom Thomas Heinevi, Jonathan Iseskog och Liam Karlsson på väg mot Varamon. När de såg branden tvekade inte de heller. Thomas var den som ryckte in när Anders, på grund av värmen, inte klarade att stå kvar. De bytte av varandra gång på gång. De handlade bara om en enda sak, att få ut chauffören från den brinnande hytten.
– Det var bara en tidsfråga, säger Anders och Thomas fyller i att det viktigaste var att få ut mannen, att rädda liv.
Ingen av de fyra som ingrep har någon utbildning i hur man ska handla vid olyckor.
– Visst, lite HLR och lite brand från jobbet men inget mer, säger Liam och de andra skakar på huvudet - de gick på instinkt.
– Det var bara att skjuta, adrenalinet var på topp, säger Anders.
När väl hålet i rutan var tillräckligt stort kunde Anders dra ut föraren ur den brinnande hytten. De hade lyckats rädda honom till livet. När räddningstjänsten kom, med ambulans och polis, tog jobbet med att släcka branden vid.
Alla fyra är märkbart påverkade fortfarande men har försökt bearbeta händelsen.
– Jag har pratat med familjen, säger Anders.
– Vänner som man pratat med, annars ingen, säger Thomas.
På frågan om de hade velat ha debriefing tittar de på varandra och funderar.
– Nej, det spelar ingen roll. Men det klart hade han brunnit inne så kanske, säger Anders.
– Man är ju bara glad att han lever, säger Jonathan.
Det som de mest reagerar över är att det var så många på plats men att så få gjorde någon form av insats.
– Man tänkte inte på det förrän efteråt, säger Liam och tillsammans kommer de fram till att det nog var ett 40-tal personer som fanns intill olycksplatsen.
– Alla kan ju göra något. Minsta lilla är mycket, spring hem och hämta en brandsläckare, en filt, hjälpa till på något sätt, säger Thomas.
– Ingen uppgift är för liten bara man gör något, säger Liam och Jonathan fyller i att allt, utom att ta upp mobilen och filma, är en hjälp.
Lite kommentarer fick de från polisen och räddningstjänstens personal på plats.
– Någon sa att jag var en hjälte. Men jag vill inte bli kallad hjälte, för mig var det självklart, säger Thomas.
Efter olyckan startade polisen en förundersökning om vårdslöshet i trafik.
– Den är nedlagd, det finns ingen misstanke om brott. På de uppgifter vi har och de vi fått genom vittnen som vi talat med finns det inget säger att föraren brustit i väsentlig mån och därför har vi lagt ner utredningen. Vad det sedan var som gjorde att han körde av vägen vet vi inte, det går inte att säkerställa, säger förundersökningsledare Andreas Eriksson vid Motalapolisen och tillägger att föraren inte var påverkad av alkohol.
Chauffören fick vård på plats och fördes till sjukhus men ska ha fått lämna samma dag.
– Det jag vill tillägga är att det var ett rådigt ingripande av de människor som hjälpte föraren ur lastbilen, säger Andreas Eriksson.