Maria Kunczke och pojkvännen Max Moeritz flyttade från Tyskland till Sverige för två år sedan för att gå ett masterprogram vid Halmstad universitet.
– Vi trivs bra i Sverige och har inga planer nu på att flytta tillbaka.
Nu har Marias pappa Dirk Porath kommit till Sverige för en veckas cykelfärd. På ungefär sex dagar cyklar de från Jönköping och tillbaka i samma riktning som Vätternrundan går. Cirka 60 kilometer om dagen siktar de på och har nu hunnit till Motala.
– Allt är fint, svarar de på frågan om någon sträcka varit särskilt uppskattad och de verkar överlagd nöjda. Men de har också mött på både skyfall och åska under veckan.
– Det är inte så skönt, säger Maria.
Tar ni skydd då?
– Nej, vi fortsätter cykla.
Med sig har de mat, tält och fiskesaker.
– Och ett filter att pressa vatten i. Så vi kan dricka vattnet från Vättern, berättar Maria.
Trots den stora packningen skakar de på huvudet på frågan om det blir tungt.
– Fast jo det blir jobbigt i backarna. 60 kilometer rakt fram skulle inte vara något problem, men det blir jobbigt när det går upp och ner, förklarar Maria.
Skulle ni vilja cykla loppet Vätternrundan?
– Nja, det gör ont, säger Max och gestikulerar mot sadeln.
Maria skrattar och antyder att så farligt är det ju inte. Däremot skulle det inte vara samma upplevelse.
– Man kan säga att man cyklat Vätternrundan då men har inte sett någonting. Det går för fort, menar de.