Daniel Ellison från Motala är VD på Hasopor.
– Svensk glasåtervinning ligger grannar med oss och tar emot glas från hela Sverige. Ungefär 85 procent kan man återanvända till nytt glas och glasull. De andra 15 procenten har tidigare bara deponerats i marken. Det har vi sen 2008 gjort skumglas av här i Hammar, säger Motalabon Daniel Ellison, VD på Hasopor.
Vi möts vid fabriken där 23 anställda i skift tillverkar skumglas dygnet runt, årets alla dagar.
Vad är skumglas?
– Det påminner om sten, med en stor skillnad, skumglas är lätt. Luftcellerna som bildas i tillverkningsprocessen är helt slutna, vilket ger flera goda egenskaper, till exempel ett bra isoleringsvärde samt att det är dränerande och kapillärbrytande. Densiteten är endast en åttondel av sten, men bärkraften är högre.
Varför väljer man att ha produktionen just i Hammar utanför Askersund?
– Främst för närheten till Svensk Glasåtervinning. Att vi ligger på samma industriområde gör att vi bokstavligen har råvaran intill husknuten.
Beskriv processen.
– Vi köper råvaran från Svensk glasåtervinning och torkar glaset så den får en fukthalt under 1%. En kvarn maler sen glaset till ett fint pulver som sen blandas med en aktivator som är kiselkarbid. Den blandningen läggs i rader och som i ugnar hettas upp till som högst 900 grader. Då sväller det upp från en cirka 2 cm tjock pulverbädd till en cirka 7 cm hög sockerkaka av glas som sedan stelnar och krackelerar till stycken som är 1-6 centimeter stora i rumstemperatur.
Efter att glaset torkats till under 1% i fukthalt, maler sen en kvarn glaset till ett fint pulver som sen blandas med en aktivator som är kiselkarbid.
Blandingen läggs i rader och som i ugnar hettas upp till som högst 900 grader. Här kan man se hur massan svält upp från en cirka 2 cm tjock pulverbädd till cirka 7 centimeter.
När han visar runt i anläggningen och de olika processerna slås man av hur varmt det är i lokalen där ugnarna är.
– Här på golvet är det 45-50 grader på sommaren och uppför stegarna blir det uppemot 80 grader.
Hur fungerar det arbetsmiljömässigt?
– Här får de som jobbar bara vara under en viss tid, sen måste de in i operatörsrummet som har ventilation och AC och kylar ner sig.
På golvet syns ett grått damm som ligger som en hinna.
På de flesta ställen i tillverkningslokalerna ser man det gråa dammet som ligger som en hinna.
– Det dammet som blir av de olika processerna tar vi till vara på och tillverkar exempelvis stora ”duplobitar” genom att blanda det med cement. Dessa använder vi sedan som byggelement i våra lokaler. När produkten vi säljer är 99,8% cirkulär vill vi inte vara sämre än att återvinna våra egna restprodukterna.
Finns det något i er process som rent miljömässigt inte är på topp?
– Vi skulle behöva investera i en kvarn till som kan mala materialet. Nu får vi skicka iväg viss mängd som mals i en annan kvarn. Där ser vi en förbättringpotential.
Daniel Ellison berättar att företaget skulle behöva investera i en kvarn till som kan mala materialet. Nu får de skicka iväg viss mängd som mals i en annan kvarn.
Daniel Ellison framför ett av de berg av skumglas som varje dag tillverkas i fabriken i Hammar.
VD:n förklarar att ju mindre glas är ju närmare hårdhet har de med diamant.
– Det är ett så hårt material att jobba med att vi måste byta ut exempelvis rör och andra material som glaspulvret fraktas genom mellan de olika processerna ett par gånger per år.
Motala kommun har valt att använda sig av skumglas vid bygget av nya måltidscentrum ute vid Norrsten. Adam Höckert är projektledare för byggnationen.
– Valet av skumglas har främst grundat sig på de geotekniska förutsättningarna i marken – stora fördelar att skumglasmaterialet väger så lite men har hög bärighet och ledde till minskat behov av pålningsarbeten som är kostnadsdrivande. Skumglas har en densitet som är en åttondel av sten, men bärkraften är faktiskt högre och det gjorde att materialet var optimalt för detta projekt, säger Adam Höckert.
Kommer ni att använda sig av liknande cirkulärt material i framtiden?
– Kommunen kommer absolut använda sig av liknande cirkulära material där det passar sig framgent.
Efter ugnarna har ser massan ut som en sju centimeter hög sockerkaka av glas som sedan stelnar och krackelerar till stycken som är 1 till 6 centimeter stora i rumstemperatur.
Skumglaset ser ut som vanlig sten på långt håll, nära kan man se de små luftbildningarna.