Ansökan om skyddsjakt på Fågelmossenvargar inlämnad

Nu har en ansökan om skyddsjakt på vargparet i Fågelmossenreviret kommit in till länsstyrelsen. Men motiveringen om att förhindra inavel kommer inte att räcka, menar vargforskaren Håkan Sand.

En av vargarna i Fågelmossenreviret fångad på bild. Nu har en ansökan om skyddsjakt på den lämnats till länsstyrelsen.

En av vargarna i Fågelmossenreviret fångad på bild. Nu har en ansökan om skyddsjakt på den lämnats till länsstyrelsen.

Foto: Länsstyrelsen i Östergötland

Motala2023-04-26 09:00

I fredags kom en ansökan om skyddsjakt på det revirmarkerande paret i Fågelmossen in till Länsstyrelsen i Östergötland.

– Vi kommer att handlägga ansökan och pröva den efter jaktförordningens kriterier gällande skyddsjakt, säger Jim Forsberg, vilthandläggare på Länsstyrelsen Östergötland.

Hur lång tid det kommer att ta vill han inte svara på.

– Om det behövs några kompletteringar så kan det ta längre tid.

Det är Föreningen Sveriges Jägare som tillsammans med Jägarnas Riksförbund i Östergötland har lämnat in ansökan, med motiveringen att vargparet där är syskon med varandra och därför skulle kunna få inavlade valpar. Till en början var det tal om att skjuta bara den ena vargen, men nu understryks särskilt att båda djuren bör skjutas.

– Detta för att om bara en part, eventuellt hanen, skjuts skulle problemet med inavel kvarstå om tiken är betäckt. Skjuts tiken först kan man diskutera fortsatt skjutning av hanen, säger Dan Franzén, ordförande för Jägarnas Riksförbund i Östergötland till tidningen Jakt & jägare.

Men det argumentet har inte tidigare lett till någon godkänd skyddsjakt och Håkan Sand, vargforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, ser ingen anledning till att så skulle ske den här gången heller.

– Nej, det finns ingen vits med det. Man kan inte motivera det med att det skulle vara någon slags hänsyn eller omtanke om djuren. Det här sker hela tiden i naturen. Naturen tar genom naturlig selektion hand om individer som är svagare än andra. Inavel är en sådan aspekt, där mer inavlade individer oftast har en lägre livskraft och går åt. Inte alltid, men ibland, säger han.

Den svenska vargstammen är redan från början inavlad och när två närbesläktade vargar får valpar ökar risken för att de ska födas med defekter. Men det är i hög grad slumpen som avgör, förklarar Håkan Sand.

– Det är inte så att de kommer att få valpar med två huvuden eller fem ben. Valparna kan vara fullt livsdugliga ändå.

Det händer dock att det omvända argumentet används för att neka jakt.

– När det finns individer som är genetiskt värdefulla, till exempel invandrare. Då är man noga med att där ska det inte bedrivas licensjakt och helst inte skyddsjakt heller, säger Håkan Sand.

Jim Forsberg på länsstyrelsen håller med om att det inte räcker med att paret är syskon för att tillåta skyddsjakt.

– Inte om det inte framkommer några nya uppgifter, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!