Utredningen görs av norska autism- och touretteskommittén och Bona blir den enda folkhögskolan bland svenska utbildningsanordnare som bidrar till studien. Kommittén besöker även skolor i Danmark, Storbritannien och Nederländerna.
– Något vi redan märkt i Sverige är att om man, som en skola i Huddinge, anpassar hela skolmiljön efter diagnostiserades elevers behov så påverkar det även övriga elever positivt – studieron blir bättre för alla, säger Ellen Munkhaugen, nybliven doktor i ämnet.
På Bona folkhögskola finns idag en specialklass om drygt 20 elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och på den allmänna gymnasiekursen är andelen elever med någon form av diagnos så hög som 70 procent.
– Det ger en bild av vilka chanser man haft att klara den vanliga skolgången. Och att vi är en skola som kan ge alla en andra chans, säger rektor Anneli Dahlqvist, inte utan viss stolthet.
Samtidigt imponerar resultaten. Från den allmänna kursen kan de flesta sedan gå vidare till jobb eller universitetsstudier. Individanpassad undervisning, brusreducerande hörlurar och en annorlunda möblering av klassrummet har varit några av nycklarna.
– Men samtidigt sker undervisningen i grupp. Det är viktigt att eleverna också känner grupptillhörighet, säger läraren Mats Kindell.
Samantha Ljungberg, 22, och Niklas Lövgren, 24, är två elever som fann den hjälp de behövde på Bona. Den intensiva miljön på ungdomsgymnasiet gjorde det svårt att koncentrera sig och hänga med. Nu har de inga problem med att klara utbildningen i ungefär samma tempo.
– Här tar lärarna hänsyn till våra behov, säger båda.