Ălgforskaren Göran Ericsson pĂ„ Sveriges Lantbruksuniversitet har bred kunskap om Ă€lgens beteende. "Om du möter en Ă€lg Ă€r det bra att ha medvind i ryggen, dĂ„ kommer Ă€lgen kĂ€nna lukt och ljud av dig. Men om det Ă€r motvind fĂ„r den inga ledtrĂ„dar om vad en ser. Om Ă€lgen börjar gĂ„ emot dig Ă€r anledningen att den vill ha ledtrĂ„dar om ljud och lukt."
â Vi höll en dialog med polisen i lördags, men Ă€lgen sĂ„gs inte till nĂ„got mer. Vi ville avvakta för att se om den hittade tillbaka till skogen, vilket jag tror att den har gjort, sĂ€ger kommunjĂ€garen i Motala som vill vara anonym.
Ălgen hade setts strosa omkring i trĂ€dgĂ„rdar och gator i HolmsomrĂ„det pĂ„ lördagen och Ă€ven fĂ„ngats pĂ„ film.
Vi pratade med Àlgforskaren Göran Ericsson pÄ SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som beskriver hur Àlgar kan agera i trÀngda situationer och hur man ska göra om man möter en Àlg inne i ett samhÀlle.
Varför kommer Àlgar in till stÀderna?
â MĂ„nga av dem rör sig nĂ€ra oss hela tiden, men nĂ€r det blir snö tar de ett kliv nĂ€rmare in i samhĂ€llet. Det finns mer mat inne i stĂ€derna och fina frukttrĂ€d i trĂ€dgĂ„rdarna. NĂ€r det Ă€r snö försvinner annan mat och trĂ€dgĂ„rdar blir mer lockande.
"PÄ vintern gÄr Àlgens kroppstemperatur och puls ner. De blir lite coolare, rör sig ogÀrna snabbt och kan vara kvar ett bra tag, kanske en mÄnad, i ett samhÀlle om de hittar god frukt", sÀger Àlgforskaren Göran Ericsson pÄ SLU.
Hur farlig Àr en Àlg?
â Alla djur Ă€r farliga för mĂ€nniskor, men Ă€lgens storlek Ă€r försvĂ„rande för mĂ€nniskan. Man ska undvika att trĂ€nga sig förbi en Ă€lg som stĂ„r pĂ„ en trĂ„ng plats. En oförklarlig Ă€lgattack beror ofta pĂ„ att den Ă€r trĂ€ngd eller redan har blivit skrĂ€md av nĂ„gonting och Ă€r stressad. Om en mĂ€nniska dĂ„ kommer för nĂ€ra kommer den försöka försvara sig.
Vad ska man göra vid ett Àlgmöte?
â Det viktigaste Ă€r att stĂ„ upp, inte ramla. Om man ligger pĂ„ marken kan Ă€lgen göra ett utfall och stampa dig med klöven. Det Ă€r klöven som Ă€r farlig. Det bĂ€sta Ă€r att ge Ă€lgen utrymme, ta en annan vĂ€g. Rör dig, gör ljud, hojta, vifta med armarna, gĂ„ baklĂ€nges dĂ€rifrĂ„n. Om du har hund sĂ„ koppla den.
Göran Ericsson, Àlgforskare pÄ SLU.