Sedan augusti kan de 30 stugor som tillhör föreningen ansluta sig till ett eget gemensamt vatten- och avloppssystem.
– För toaletter har det funnits olika lösningar, förklarar Niclas Sjögren, stugägare och en av initiativtagarna till anläggningen.
Stugornas gråvatten -diskvatten, duschvatten och handfatsvatten - har fått rinna ut i stenkistor för grovrening.
Dessutom får man nu tillgång till dricksvatten året runt, då slangen under sjön Salsterns yta har isolerats. Dricksvattnet renas i pumphuset.
Totalt har tre kilometer ledningar grävts ner.
– Ibland har vi fått ta krokar runt berg. Men det har gått förvånansvärt bra, säger Inge Jakobsson på K-entreprenad som utfört det arbetet.
Reningsverket har både kemisk och biologisk rening. Efter det passerar avloppsvattnet genom en markbädd och rinner sedan via en bäck ut i Salstern.
– Reningsverket har högt miljö- och hälsoskydd, säger Jonas Jörnberger från Baga, företaget som levererat och driftsatt systemet.
Anledningarna till att föreningen satsat på ett nytt vatten- och avloppssystem är flera enligt medlemmarna.
– Vi måste vara rädda om sjön som vi badar och fiskar i och som fungerar som vår dricksvattentäkt. Alla medlemmar var överens om att satsa på det här projektet, säger föreningens ordförande Magnus Rådegård.
Dessutom finns det miljökrav att förhålla sig till.
–Kommunen är igång med att inventera fastigheter med enskilt avlopp. Är de inte godkända måste man åtgärda dem. De flesta i vårt område uppfyllde inte dagens och framtida krav. Det blev bättre och billigare att göra något gemensamt än att varje stugägare skulle bekosta det själv, säger Niclas Sjögren.
Åtgärderna är förstås inte gratis.
– Till vår stora lycka äger föreningen relativt mycket skogsmark på södra sidan av Karlsbyvägen. Vi har kunnat låna upp pengar genom att inteckna skogsfastigheten. Annars hade det nog inte blivit något av, säger Magnus Rådegård.
Därtill har varje stugägare att betala anslutnings- och månadsavgift samt grävning på egen tomt.
– Men om arbetet gjorts enskilt hade det kostat cirka 250 000 kronor per fastighet, nu blir det mindre än hälften. Det är bra, annars kanske inte alla haft råd, säger Niclas Sjögren.
Han ser fler fördelar med ett gemensamt bygge
– Det är praktiskt lättare att genomföra, driftskostnaderna blir lägre och miljövinsterna större.