I maj månad 2015 togs beslut om att verksamheten på Villa Ekenäs skulle bort. Personalen stod inför en valsituation. Byta jobb eller vara kvar?
Johnny Francén och Lena Andersson som båda jobbat länge på Villa Ekenäs fick höra att det fanns behov av ytterligare SU-verksamhet i Mjölby kommun.
– Då åkte vi ner hit och pratade med rektorn för högstadiets SU-grupp, säger Johnny.
Ganska omgående erbjöds de att starta en SU-grupp för mellanstadiet. En verksamhet som startade i augusti 2015. De började med fyra elever och var ganska snabbt uppe i sex sju elever. Redan till terminen efter behövde verksamheten utökas.
– Då hämtade vi Åsa, säger Johnny.
Åsa Bellner hade varit kvar på Villa Ekenäs i den samordning som bara drog ut på tiden.
– Hela den tiden var hemsk. Se barn som mådde sämre och sämre, säger hon.
Åsa började jobba på skolenheten Ekoxen, som SU-gruppen i Mjölby heter, våren 2016. Sedan dess har det varit 10 -11 elever i gruppen.
Ekoxen ligger i en dubbellägenhet i bostadsområdet nedanför Egebyskolan. Lokalen har tidigare använts för fritidsverksamhet.
En förälder vars barn har placering på Ekoxen säger att det i vanliga skolan inte finns tillräcklig kunskap om de här barnens situation och behov.
På barnets hemskola finns över 500 elever. Föräldern liknar det vid att sätta sitt barn på landningsbanan på Arlanda.
– Det är som en krigssituation. Folk förstår inte hur barnen lider, säger Johnny.
– De är ju faktiskt människor och vi kan inte spela med människors liv, säger Lena.
En elev i gruppen hade bara gjort sju sidor i sin mattebok och hade överhuvudtaget inte deltagit i undervisning på flera månader innan placeringen i den nya SU-gruppen. Samma elev har nu parallellt läst in två årskurser.
Föräldern säger att allt förändrats efter placeringen i SU-gruppen. Barnet har fått stöd och arbetsro och som förälder går det att slappna av.
I tidigare skolsituationen var föräldern tvungen att själv hjälpa till i skolan till exempel vid utflykter, något som andra föräldrar även kunnat vittna om. Dessutom får föräldrar ofta ta emot klagomål på sitt barns uppförande och åka till skolan så fort något händer.
– Som förälder är man utelämnad, säger den förälder som finns på plats i SU-gruppen när tidningen kommer på besök.
I SU-gruppen reds det mesta upp utan föräldrainblandning på skoltid.
– Då får man loss föräldrarnas kraft. De ska inte vara utmattade av att springa fram och tillbaka till skolan, säger Johnny.
Föräldrarna behöver ha ork att vara föräldrar på hemmaplan.
Den här föräldern var först skeptisk till den nya SU-gruppen. Erfarenhet av ickefungerande insatser för barnet ledde till tveksamhet, men den här gången fungerade det.
– Det var som natt och dag efter ett par veckor.
I dagsläget har verksamheten elva elever och nu finns en kö till SU-gruppen.
Johnny menar att rektorer på elevernas hemskolor ser att eleverna fungerar bra och då ser man möjligheter för andra elever som också behöver extra stöd.
Alla tre tycker att det på ett sätt är oroande för framtiden eftersom det då kan ses som att verksamheten då blir kostsam för kommunen.
– Ett år till är det kvar här i alla fall, säger Johnny.
De anser att stöd till elever borde kunna finnas i tre lägen, i den vanliga klassen för dem som fungerar bra där, i SU-grupp för de elever som behöver det och i något mellanläge där elever kan få jobba in mindre grupper, men inte behöver placeras i SU-grupp.