Peter Asthamn och Eivor Folkesson, Miljöpartiet Vadstena
– Mat och transport är två tydliga parametrar som gör skillnad för miljön, säger Peter Asthamn från Miljöpartiet.
Partiet vill utöka med ytterligare en dag då det serveras vegetarisk mat inom kommunens verksamheter, däribland skolan. De vill även öka andelen KRAV-märkta livsmedel vad gäller animalier, prioritera KRAV framför lokalproducerade råvaror och införa fler veganska alternativ på menyn.
– Jag tror de flesta är medvetna om att växtbaserad mat är bra både för klimatet och hälsan. Men vi skulle vilja förflytta normen, utöka det växtbaserade i skolan då det även ger inspiration hemma hos barnen, säger Eivor Folkesson från Miljöpartiet.
Vi var i kontakt med Markus Gustafsson, kostchef i Vadstena kommun om dagsläget i Vadstenas skolor.
Salladsbord serveras varje dag till de varma rätterna.
Hur många dagar med vegetarisk mat har ni idag?
– Vi har minst en dag som vi serverar helt växtbaserat. Men ofta har vi två eller tre.
Står det då utmärkt "vegetariskt" på menyn?
– Vi har valt att inte göra det, förr gjorde vi det och det är det dummaste vi gjort. Jag tror vi vuxna länge gjort fel, att vi satt en stämpel på det vegetariska som någonting annorlunda, vilket det inte är. Vegetariskt är som vilken maträtt som helst och en naturlig del i vår mat, vi har ätit det i alla tider, säger Gustafsson.
Han drar en parallell till sig själv som liten.
– Jag åt också växtbaserad mat när jag var liten, men då hette det inte "vegetariskt". Man åt exempelvis blomkålssoppa och funderade inte så mycket på det.
Nudelwok (vegetarisk), morotsbollar chilidressing samt motötter och vitkål.
Markus Gustafsson, kostchef, Vadstena kommun.
Skulle det vara svårt med en helt vegansk dag varje vecka?
– Vi skulle få samma bekymmer och problem som när man sa att det skulle vara vegetariskt en gång i veckan. Vi kommer skriva namnet på rätten, det spelar ingen roll om den är vegansk, vegetarisk eller animalisk. "Lasagne är lasagne".
Äter barnen mindre när det är vegetariskt?
– Om barnen känner igen en rätt så äter de mer, det spelar ingen roll om det är växtbaserat eller animaliskt. Barnen känner sig lika otrygga om man skriver "Indisk gryta", då äter de inte för de inte känner igen det.
I Miljöpartiets motion vill de även prioritera ekologiskt framför närproducerat.
– Om livsmedel är både KRAV och närproducerat är det såklart bäst, men många tror att det som produceras i Östergötland är bättre än i övriga Sverige eller Europa. Det är inte transporterna som orsakar de största utsläppen eller påverkan, det är tillverkningen. Närproducerat generellt är inte en garanti för bra mat.
Är det inte för dyrt med mer KRAV-produkter i skolorna?
– Om man lagar mer mat från grunden och samtidigt ökar KRAV-märkt inom det växtbaserade, så kommer det bli betydligt billigare än animaliska produkter. Det borde inte vara en omöjlig ekvation ekonomiskt, säger Asthamn.
Vi frågar Markus Gustavsson, vad han tror om ökad andel KRAV-märkta livsmedel i skolan.
– Det är jättelite KRAV-produkter nu. Vi har inget politiskt mål runt det i Vadstena. Vi fokuserar på svenskt och närproducerat.
Skulle det vara möjligt att ersätta närproducerat med KRAV i Vadstena?
– Ja, det är såklart möjligt, men det är en kostnadsfråga. Får vi ett sådant uppdrag så är det säkert möjligt. Men med det vi har upphandlat i dag då är det inte möjligt.
Upplever du att det växtbaserade är billigare än den animaliska?
– Ja, nu har det skett en förändring, det animaliska proteinet har gått upp jättemycket i pris då vi har höga krav på det, att det är svenskt och bra djurhållning.
Miljöpartiet kom upp med motionen den 27 september i kommunfullmäktige.