Flera släktingar till det mördade paret utanför Mantorp bor i närheten. En av dem, en medelålders man som inte vill medverka med namn eller bild i tidningen, kommer fram till polisavspärrningen på den lilla vägen utanför Mantorp. Han säger att han behöver komma förbi avspärrningarna för att köra vatten till hästarna i hagen.
Han är samlad och lugn men mycket allvarlig.
– Det är min farbror och faster som är döda, berättar han och säger att det bara är ett par hundra meter mellan hans och det mördade parets fastighet.
– Jag träffade min farbror så sent som i lördags. Jag var ute och gick en runda med hunden. Vi pratade en stund. Vi diskuterade solen som tar hårt så här års. Själv måste jag ha något på huvudet. Det sista minnet jag fick av honom var ett leende. Det känns i alla fall skönt.
Han säger att det är svårt att fatta att det har kunnat hända här. Han har varit orolig för sin dotter som flyttat till Malmö med allt som händer där. Och så händer det här.
– Men det kan ske överallt.
På måndagskvällen förstod han att allt inte stod rätt till. Han vet inte vem som hittade paret, men vid halv sju-tiden på måndagskvällen kom polisbilar och ambulanser farande på den lilla vägen.
Vad tänker du om vad som kan ha hänt?
– Att det är sådant som händer andra. Det är meningslöst att spekulera, säger han och tittar bort mot det röda huset där hans släktingar bodde.
Måndagskvällen och tisdagen har gått åt till att ringa runt vänner och bekanta. Nyheten om det misstänkta dubbelmordet utanför Mantorp spreds i alla medier på måndagskvällen.
– Vi fick kontakta alla och berätta att vi lever och mår bra, säger han.
På måndagskvällen blev de och andra grannar förhörda av polisen om de sett eller hört något. Men han har inga teorier om vem som kan ha mördat hans släktingar.