I Motala bor en mamma och sex barn i en källare. De tillhör den växande grupp i Sverige som inte har någon egen bostad och därför tvingas flytta från den ena tillfälliga bostaden till den andra. Under ett och ett halvt år har de bott i Linköping, och där går barnen i skolan. Men för några veckor sedan stod de helt utan bostad och socialförvaltningen i Linköping såg ingen annan lösning är att hänvisa dem till det enkla vandrarhemmet i Motala.
Inte ensamma
Sofia har minstingen på armen när hon öppnar dörren. De andra barnen ansluter och vill veta vad besöket handlar om, och snart är hela syskonskaran samlad. Den äldsta är sexton och den minsta bara ett år. De har ledigt från skolan i dag, men vet inte riktigt vad de ska göra av tiden.
– Barnen är jätteledsna över att behöva bo på det här sättet. Hur blev det så här?
Sofia skakar uppgivet på huvudet när hon visar oss ner för den smala källartrappan. Hon har gått med på att visa oss deras tillfälliga bostad, men vi får inte ta några bilder varken på henne eller på barnen. Det är för barnens skull, förklarar hon, de går i skolan i Linköping och om deras klasskamrater får reda på hur de bor så kanske de blir mobbade.
– Men det är bra att ni skriver om det. För vi är inte ensamma om att bo så här, jag känner många som inte har någon egen bostad och tvingas leva som vi.
Alla i ett rum
Hela familjen bor i ett rum. Det har kala väggar och den enda inredningen är en massa sängar. Det luktar källarfukt, kläder och prylar ligger överallt, det är omöjligt att hålla ordning när man bor så många på så liten yta. En våning upp ligger köket som de delar med husets övriga gäster.
Den plötsliga flytten till Motala har gjort en redan komplicerad vardag ännu svårare. Hela familjen är på väg in i det svenska samhället och det är jätteviktigt att sköta språkundervisning och skolgång. Men det är inte lätt att läsa läxor i ett rum där det bor sju personer. Sofia har tvingats tacka nej till den sfi-undervisning som hon just har erbjudits.
– Jag måste prioritera att åka buss med barnen till Linköping varje dag, jag vill inte att de ska missa skolan. För övrigt kan vi bara vänta och hoppas på att socialen kan hjälp oss med något bättre än det här, säger Sofia.
Flyttat runt
Sofia och hennes barn kom till Sverige för två år sedan. Pappan bodde redan här och de fick snabbt uppehållstillstånd som anhöriginvandrare. Deras första bostadsort blev Östersund.
Men kort efter ankomsten blev det skilsmässa, mannen hade under sin tid i Sverige hittat en annan kvinna.
– Det blev väldigt svårt för mig. Jag var ny i Sverige, kunde inte språket och hade barnen att ta hand om. Så jag bestämde mig för att flytta till Linköping där jag hade vänner som kunde hjälpa mig.
Vännerna hade en trea i ett av Linköpings ytterområden. Där bodde de i sex månader, tio personer i samma lägenhet. Därefter fick Sofia ett andrahandskontrakt på en tvåa i samma område. Under ett år bodde sexbarnsfamiljen i en tvårumslägenhet och tyckte att det var ett jämförelsevis bra boende. Men när kontraktet löpte ut efter ett år stod de utan bostad, och alla försök att hitta en ny lägenhet var förgäves.
– Jag har ju barnbidrag och underhållsstöd så jag skulle kunna betala hyra för en lägenhet som inte är för dyr. Men bostadsbolagen är stenhårda, eftersom jag inte har något arbete så får jag ingen lägenhet.
Bor på vandrarhem
Socialförvaltningen har akutlägenheter för familjer i olika delar av Linköping. Men det händer ofta att de inte räcker till och då måste de placera familjerna på vandrarhem under en tid. Under vissa veckor bor ett 30-tal hushåll på vandrarhem eller hotell.
– Det händer tyvärr allt oftare att vi inte kan erbjuda något annat än vandrarhem. Vi försöker alltid prioritera barnfamiljer i sådana här lägen, barnen far illa av att behöva flytta runt, säger Ewa Pettersson, avdelningschef på socialkontoret.
Hur länge Sofia och hennes barn ska behöva bo i källarrummet är det ingen som vet. Ibland måste familjer bo på vandrarhem i flera månader innan socialtjänsten kan hjälpa dem med lägenhet.
Allt fler utanför
Det är den akuta bristen på billiga lägenheter som har skapat den allt svårare bostadssituationen. Hyresvärdarna har dessutom blivit allt hårdare i sina krav på att man måste vara skuldfri och ha fast inkomst för att få ett lägenhetskontrakt. Allt fler människor hamnar därför utanför den ordinarie bostadsmarknaden.
– Det är en mycket bekymmersam situation, och tyvärr blir det värre och värre, säger Ewa Pettersson.
FOTNOT: Sofia heter egentligen något annat.