Läkemedel som är starkt beroendeframkallande skrivs ut såväl inom primärvård som specialistsjukvård.
– Det är ofta motiverade ordinationer från början, men ibland avslutas de inte på ett rätt sätt och patienterna står kvar på läkemedlet på obestämd tid, säger Kerstin Käll.
Delvis kan sjukvårdens organisation bidra till detta genom att läkare flyttar runt och den som satt in läkemedlet inte finns kvar och kan ansvara för utsättningen, menar hon.
Det är främst två typer av läkemedel som förorsakar beroende. Dels lugnande och sömnmedel, så kallade bensodiazepiner och närbesläktade preparat, dels smärtstillande mediciner av morfintyp. Båda dessa typer av läkemedel orsakar toleransutveckling vilket betyder att det efterhand krävs högre dos för att få samma effekt. Och när man utvecklat tolerans och försöker sluta får man så kallade abstinenssymtom. De kan ta sig många former, såsom ångest, värk och sömnsvårigheter.
Därför ska de skrivas ut med mycket stor försiktighet och med en plan för hur de ska sättas ut. För en hel del av dem rekommenderas att de ska användas i högst två till tre månader. Men det finns många patienter som får dem utskrivna år efter år.
Marie-Louise som vi berättar om i reportaget här bredvid har en medicinlista innehåller mediciner från båda dessa grupper. Bensodiazepiner har hon fått utskrivna i flera år. De senaste har hon fått obrutet i ett års tid. Hon får dessutom tabletter för att kunna sova som är starkt beroendeframkallande och som möjligen ska användas kontrollerat under en vistelse på sjukhus, om alls enligt Kerstin Käll.
Till denna rad av läkemedel tar hon narkotikaklassad medicin för sin eventuella adhd. Medicinerna har delvis helt motverkande effekter.
– Det är en mycket märklig kombination, håller Kerstin Käll med om.
Marie-Louise har inte varit patient i Linköping. Kerstin Käll kan därför inte uttala sig om varför Marie-Louises läkare skrivit ut adhd-medicinen. Vid den tidpunkt som den sattes in hade Viveca sedan länge tagit raden av andra preparat. Det gjorde det svårt att bedöma hennes psykiska tillstånd, menar hon.
– Först måste man ta bort medicinerna för att patienten ska ha tillgång till sina normala intellektuella funktioner. Först därefter kan man utreda personen, säger Kerstin Käll.
Och först efter utredning bör det vara aktuellt att överväga medicinering.
Marie-Louise är på ett sätt ingen typisk patient. Hennes besvär började med en gastric-bypass operation. Det är enligt Kerstin Käll inte helt ovanligt att fetmaopererade utvecklar beroende. Alkohol och vissa läkemedel kan ge en kick effekt, ett snabbt tillslag, till följd av att magsäcken har förbikopplats.
– Kunskapen är inte stor kring det här. Man bör varna dessa patienter för både alkohol och beroendeframkallande medicin, säger Kerstin Käll.