30 misstänkta har identifierats efter upploppen

Polisen har ännu så länge identifierat 30 personer som misstänks ha begått brott i samband med påskhelgens upplopp i Skäggetorp. Men utredningsledaren tror att ännu fler kommer att identifieras.

John Skoog leder utredningsarbetet efter upploppen i Skäggetorp på skärtorsdagen och påskdagen.

John Skoog leder utredningsarbetet efter upploppen i Skäggetorp på skärtorsdagen och påskdagen.

Foto: Victor Bomgren/Arkivbild

Linköping2022-04-29 15:41

De våldsamma upploppen i Skäggetorp under skärtorsdagen och påskdagen kommer av allt att döma få ett långt rättsligt efterspel med flera separata rättegångar.  

I Linköping arbetar nu tio personer inom polisen med att gå igenom det filmmaterial som kommit in efter kravallerna. Utredningsarbetet leds av John Skoog, som på fredagen uppgav att polisen nu har identifierat ett stort antal misstänkta upploppsmakare. 

– Ännu så länge har vi identifierat 30 personer som är misstänkta för brott i samband med händelserna i Skäggetorp. Det rör sig om både män och kvinnor, även om majoriteten är män. Vi räknar med att vi kommer att kunna identifiera fler personer. 

Polisen har ett stort material att arbeta med. I Skäggetorp finns fasta övervakningskameror och dessutom bar flera av poliserna som arbetade på platsen kroppskameror. Utöver det har polisen fått in en stor mängd filmsekvenser och stillbilder från privatpersoner som befann sig i stadsdelen när kravallerna utbröt och som dokumenterade delar av händelseförloppet med sina mobiltelefoner.  

– Vi har ungefär 800 filmer och stillbilder som vi nu tittar på. Det är ett omfattande arbete som pågår, säger John Skoog. 

Flera av de 30 personer som nu har identifierats är kända av polisen sedan tidigare. 

– Det finns flera personer som förekommit i brottsutredningar tidigare. Men i det här skedet är det för tidigt att gå in på vad de har haft för motiv för att delta.

I egenskap av utredningsledare har inte John Skoog själv haft möjlighet att titta på alla filmbilder – men det han har hunnit se har gjort honom illa till mods. 

– Självklart reagerar jag när jag ser vilken extrem aggressivitet som poliserna möttes av. Men vi som arbetar med utredningen måste gå in i det här arbetet med en stark objektivitet. Vi måste få till robusta utredningar som håller i en domstol, säger John Skoog och fortsätter: 

– Inga av de poliser som ingår i utredningsgruppen var själva på plats i Skäggetorp under våldsamheterna. 

undefined
Polisen arbetar nu med att försöka identifiera så många misstänkta våldsvekare som möjligt efter upploppen i Skäggetorp.

Polisen kommer under utredningsarbetet att ta hjälp av experter på Nationellt forensiskt centrum, NFC. Med hjälp av mjukvaruprogram för bildanalys hoppas polisen kunna identifiera fler våldsverkare. 

– Även om vi nu har 30 misstänkta så vet vi att det var många fler som deltog. Men vi ska samtidigt komma ihåg att åtskilliga var maskerade och det var, inte minst under skärtorsdagen, tumultartat på platsen, säger John Skoog. 

Ännu så länge sitter två män, 20 och 21 år gamla, häktade för inblandning i påskdagens upplopp i Skäggetorp. De är misstänkta för grovt sabotage mot blåljusverksamhet – ett brott som kan ge minst två års fängelse. John Skoog säger att det inte kan uteslutas att fler misstänkta personer kommer att frihetsberövas. Samtidigt framhåller han att det krävs stora resurser att hålla misstänkta personer häktade. 

– Det finns självklart ett önskemål från allmänhetens sida att samhället reagerar. Vi kommer nu att lägga fokus på att samla så mycket bevis som möjligt. Sedan kommer det att hållas ett förhör med poliser och med misstänkta. 

undefined
Under kravallerna i Skäggetorp på skärtorsdagen hamnade polisen i underläge och fick retirera från stadsdelen.

Det var inte bara poliser från Östergötland som råkade illa ut under upploppen i Skäggetorp. Även poliser från Jönköping, Södermanland och Stockholm fanns på plats och ska förhöras. 

– Många poliser skadades fysiskt, men många har också påverkats psykiskt av det som hänt. 

Blåljussabotage

Brottsrubriceringen sabotage mot blåljusverksamhet kan användas vid brott där personer medvetet försöker förhindra eller försvåra för yrkesgrupper inom till exempel polis, räddningstjänst, sjukvård och brandkår att utföra sina arbetsuppgifter vid utryckning på akuta händelser.

Källa: Åklagarmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!