– Välkommen, har du solen med dig? hälsar Tina och slår upp ytterdörren.
Om det ändå vore så väl. Nej, aprilvädret visar sig från sin allra sämsta sida när vi hälsar på i det stora vita tegelhuset i utkanten av det lilla samhället Kaga, norr om Linköping. Ömsom snöar det på tvären, ömsom regnar det och temperaturen når knappt över fem ynka grader.
Tina har tänt höga ljus i alla rum och det är skönt att komma in.
Det illvilliga vårvädret kan dock inte rå på känslan av lugn. Det är vackert i Kaga och det riktigt känns att grönskan vill ta fart.
– Det var just omgivningarna som tilltalade när vi var här första gången på visning, säger Tina. Det och att huset är så stort och har plats för hela familjen.
När Tina och Christian flyttade ihop blev familjen sex personer stor och alla fyra barn ville ha egna rum förstås.
– Vi började gå på visningar och jag insåg snart att jag blev kär i nästan alla hus och flyttade in mentalt. Det var svårare än jag trott.
– Hit till Kaga kom vi i oktober, men även då kändes det lätt att föreställa sig hur fint det är på sommaren.
Det har gått två år sedan Tina och Christian vann budgivningen och flyttade in. Den lite murriga 70-talskänslan i huset har Tina förändrat med färg.
– Jaa, hur ska jag beskriva min stil, säger hon. Skandinaviskt, ljust...
Hon visar runt på mellanvåningen och det känns genast rätt att lägga till stilrent och elegant smakfullt till adjektiven. Vägarna är vita och inredningen går i vitt, ljust grått, lite svart och med en del guld och silver i detaljerna. Mycket ljus, vackra lyktor och levande blommor.
– Jo visst gillar jag inredning, det är ett ytligt men roligt intresse, säger Tina. Jag vill att det ska vara härligt att komma hem.
Hon fortsätter:
– Jag tycker om att blanda riktiga klassiker som håller i många år, med nya lite moderna saker som kanske inte är så dyra och kan bytas ut om andan faller på.
Lampan ovanför matbordet i vardagsrummet är ett exempel på just en sådan klassiker. En mångarmad ljuskrona med 30 glödlampor, designad 1958 av Gino Sarfatti.
– Jag såg den på ett hotell en gång för länge sedan och kände att någon gång vill jag ha en sån. Vi har beställt den på nätet och den får nog hänga med livet ut. Skulle det börja brinna, och man, barn och hundar är i säkerhet, så tar jag lampan under armen innan jag rusar ut!
Vi slår oss ner vid det stora, kvadratiska bordet i vackert glas. Ljuset från fönstret speglar sig i skivan och jag vågar knappt lägga ner blocket.
– Äsch, det är lättstädat, säger Tina. Jag torkar med varm trasa till vardags och med fönsterputs när det är fest. Det går jättebra!
Fyra blankvita ben går i kors under bordet. Här finns ingen chans att sticka till hundarna en matbit i smyg eller att tåflirta med bordsgrannen. Allt syns!
– Det bästa är att man får plats med maten i mitten. Och eftersom bordet är fyrkantigt slipper man sitta och fundera på vad de pratar om borta i andra änden, säger Tina.
På tal om hundar; förutom två vuxna och fyra barn består familjen av cirneco dell´etnan Astrid och american hairless terriern Lilly.
Tina driver uppfödning av fransk bulldog och just american hairless terrier. Hon har sex hundar ute hos fodervärdar och när det är dags för valpar flyttar de hem till gillestugan för att föda. Nyligen fick en tik av varje ras valpar samtidigt. Nio små nystan tumlade runt i huset.
– Det var första och sista gången det skedde på samma gång, säger Tina bestämt.
Det känns svårt att föreställa sig vilda valpar i det här vackra hemmet?– Ja, man får ju passa dem all deras vakna tid. När de är fyra veckor gamla är de alldeles underbara och man vill inte göra sig av med en enda, men när de är åtta veckor gör de inget annat än kissar och bajsar och biter och busar. Då är det skönt när de nya hussarna och mattarna kommer, samtidigt som jag får separationsångest förstås.
Just nu är dock valpperioden över för den här gången och hagen i gillestugan undanstoppad. Rummet är återigen en lugn och skön tv-hörna med stor soffa, öppen spis och tända ljus förstås.
I källaren ligger också yngsta dottern Nicoles rum. Det är en pastellfärgad dröm för en 8-åring, med liten himmel i sängens huvudände, rosa överkast, fluffiga kuddar och, förstås – plats för en öppen klädställning, precis som storasystrarna har. Nicole har hängt fram favoritklänningarna med tyll, rosetter och glittrande paljetter.
Syskonen Izabelle och Claudio bor längst upp i huset och halvsystern Hanna på mellanvåningen.
– De är inte särskilt intresserade av inredning men de gillar när jag gör i ordning. Det är kul!
Vi trotsar regnet och går ut för att ta bilder. Lilly är bedårande i sin rosa polotröja, men gör ändå skäl för uttrycket frysa som en hund. Hon skaka så öronen hoppar och kryper ihop hos matte.
– Fem minuter till Tornby, tio till city. Lantlig miljö och nära till hästar, kossor och bad, sammanfattar Tina.
Mycket bättre blir det inte. Det kan inte ens ösregnet ändra på.