Det finns ett attitydproblem till kollektivtrafiken. Många av de som aldrig åker kollektivt har en tydlig, och ofta negativ bild av hur det är.
– De som aldrig åker och aldrig provar på, det var de som fick reskorten, säger Sonja Forward forskare och psykolog på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
– Vi var intresserade av att se vad som hade att göra med att man inte hade erfarenhet, fördomar mot kollektivtrafik helt enkelt, och vad var det som faktiskt var verkliga problem. För om man vill få fler att åka kollektivt så gäller det att hålla isär de två sakerna. Är problemet något som har med verkligheten att göra finns det ju ingen anledning att lägga massa tid på attitydförändringar, för då är det ju inte det som är problemet, menar Sonja.
Provet visade att resenärerna upplevde att det varit lättare att använda bussen än de tidigare trott. Detsamma gällde deras syn på biljetterna, det vill säga att välja och köpa, vilket de efter försöket inte i lika hög grad som tidigare såg som ett hinder. Många konstaterade också att det gick fortare att ta bussen än man trodde innan testet.
Något som forskarna kom fram till är att nya resenärer är kinkigare än vana resenärer.
– Grejen är att man måste se till att det blir en angenäm upplevelse. I rapporten visar vi att om man äntligen börjar prova på och har en dålig upplevelse, så går man tillbaka till sitt gamla beteende. Då är det otur om det plötsligt händer en massa saker och blir förseningar. Man är mindre tolerant i början, och har man dessutom en massa fördomar så behövs det inte särskilt mycket för att de där fördomarna ska förstärkas.
Sonja Forward jämför det med att prata med folk som aldrig åker tåg.
– De tänker att tåg är "alltid" försenade, för det är det de har läst. Men åker man tåg ofta så inser man att det inte alls alltid är försenat, utan att det faktiskt fungerar rätt bra.
Vid en uppföljning tre månader efter provet så var det en stor andel som fortsatte åka kollektivt. 38 procent fortsatte åka buss och 19 procent hade fortsatt åka tåg. vad den skillnaden beror på är lite osäkert.
– Tittar vi på de som lämnat kommentarer så var det några som inte tyckte att det var lika rofyllt som de hade väntat sig. Någon störde sig på att det var så många utrop. Så det var inga "riktiga" skäl, om man får säga så. För om man pratar med Östgötatrafiken så har de fått väldigt mycket positiva kommentarer om den nya pendeln.
Nu hoppas Sonja att kollektivtrafikföretagen tittar på resultaten och försöker göra något åt de saker som man var negativ till även efter att ha provat.
Östgötatrafiken har liknande kampanjer där man låter ovana resenärer prova på att åka kollektivt.
– Vi har ett konkret exempel från Lambohov där vi gjorde en omläggning av linjerna. I det området skickade vi ut 500 "prova på-kort". Av dem utnyttjades väldigt många, och efter tre månader var det 150 personer som fortsatte åka buss, berättar Östgötatrafikens trafikoperativa chef Mattias Näsström.
Projektet där Sonja Forward tittat på vad som behövs för att få fler att ta bussen till jobbet är avslutat. Nu ska hon ta reda på hur man kan få fler att åka kollektivt i jobbet.
– Vi har ett projekt som precis har börjat där vi ska titta på tjänsteresor och hur man kan få dem att resa mer kollektivt genom bättre information, lättare bokning, lättare att betala och lättare att göra reseräkningar.