Man kan undra vad Onkel Adam skulle ha tyckt om det. 127 år efter hans död genomgår hans hus en grundlig undersökning av nyfikna och historiskt kunniga specialister. Förmodligen hade han välkomnat dem och med intresse följt den dendrokronologiska undersökningen av husets timmer. Kanske hade han bjudit på kaffe, för Onkel Adam var en både vidsynt och vänlig man.
Tidning för barn
Carl Anton Wetterbergh, som var hans riktiga namn, var läkare och samhällsdebattör med ett stort socialt patos. Han blev känd för sina samhällskritiska krönikor i bland annat Aftonbladet där han skrev under signaturen "Onkel Adam". Med åren blev han allt mer engagerad i frågor om barn och deras bildning, bland annat startade han "Linnea" som var Sveriges första tidning för barn. När Onkel Adam begravdes 1889 fick alla skolbarn i Linköping ledigt för att hedra honom.
Komplett stadsgård
Hans hem, Onkel Adamsgården, står fortfarande kvar på Hunnebergsgatan. Det är en stadsgård med stall, magasin, utedass, hönshus och vedbod. Där finns också en liten trädgård med ett lusthus. På övervåningen finns en museilägenhet som inreddes 1927 och berättar hur det såg ut när Onkel Adam bodde där med sin hustru Hedda och hennes syster Adriana. Gården visas för allmänheten några gånger om året, men nu har Östergötlands museum startat ett stort projekt för att undersöka och restaurera den. Målet är att göra Onkel Adamsgården mer tillgänglig för Linköpingsborna, och att berätta dess historia i en bok.
Tar prover
– Vi tror att huset byggdes omkring 1790, men nu hoppas vi få en mer precis datering, säger byggnadsantikvarien Marie Hagsten.
Hon står på Onkel Adamsgårdens vind och diskuterar med arkeologen Göran Tagesson och forskningsingenjören Hans Linderson. De böjer sig över en liten borrkärna som Hans Linderson tagit ur en av stockarna i väggen. I den långa trästaven kan man tydligt se trädets årsringar. Hans Linderson arbetar på Lunds universitet och har åkt upp till Linköping för att göra en dendrokronologisk undersökning av Onkel Adamsgården. Genom att mäta bredden på varje årsring i träprovet, och jämföra det med mätserier från andra träd, kan han avgöra när trädet avverkades. Utifrån det kan man avgöra när huset byggdes.
– Jag tar ett 40-tal prover i olika delar av gården. Man måste ta ganska många prover, för det dyker alltid upp överraskningar. Vi vet ju inte om hela gården byggdes på en gång, säger Hans Linderson.
Han visar och berättar med stor entusiasm.
– Titta, det här är så vackert att man vill gråta, säger han och visar en planka från husets fasad på vars kortände man ser tydliga årsringar.
– Det här huset kommer jag att kunna datera på året när!
Gillar skafferiet
Marie Hagsten arbetar med att undersöka husets ytskikt. Som alla gamla hus har det renoverats flera gånger och husets historia ligger i flera lager på väggarna. Under en 20-talstapet i trapphallen har hon hittat en marmorering.
– Någon har lagt en tunn puts på timret och gjort en fantasimarmorering. Jag skulle gissa att det är gjort på 1830-talet.
En av hennes favoritplatser är skafferiet i Onkel Adams kök. Där finns tapeter och bårder från husets tidiga år. Alla fynd fotodokumenteras, och tillsammans med arkivstudier ska det sammanfattas i en rapport. Därefter kan man gå vidare och bestämma hur huset ska renoveras. Den som vill kommer att kunna följa arbetet på museets blogg och på Facebook.
Politiskt engagerad
Onkel Adams väg genom livet var inte spikrak. Under 1840-talet bodde han i Stockholm där han var läkare på Fångvårdsstyrelsen. Han blev känd för sina liberala idéer, han ansåg bland annat att människor begick brott som en följd av att de blivit illa behandlade av samhället. Samtidigt ingick han i Reformsällskapet som arbetade för att avskaffa ståndsriksdagen. Under det politiskt mycket oroliga året 1848 höll han ett politiskt tal som han blev starkt kritiserad för, och som gjorde att han hastigt lämnade Stockholm.
Välmående tid
Carl Anton Wetterbergh och hans hustru Hedda Brydolf slog sig ner i Linköping. 1867 flyttade de in i huset på Hunnebergsgatan där Heddas syster Adriana redan bodde. Det var då en omkring 70 år gammal stadsgård, en slags bondgård fast i stadsmiljö som var vanlig på den tiden. Gården hade ett utmärkt läge på Hunnebergsgatan som var den gamla vägen från Vreta Kloster in till staden.
Arkeologen Göran Tagesson deltar i arbetet med att undersöka Onkel Adamsgården. Han specialitet är medeltiden, men nu tycker han att det är spännande att vara en del av ett projekt som utforskar Linköpings 1700-tal, den tid då huset byggdes.
– Det tidiga 1700-talet var en eländig tid med Karl XII:s krig och pestens härjningar. Men sedan fick människor det bättre och det här huset berättar om en ganska god levnadsstandard.
– Onkel Adamsgården, och andra hus på Hunnebergsgatan, skapar ett intryck av att det sena 1700-talet var en tid av förnyelse och tillväxt i Linköping, säger Göran Tagesson.