Videon är inte längre tillgänglig
Det är tidningen Dagens samhälle som har listat antal passagerare, omsättning och rörelseresultat för större delen av Sveriges regionala flygplatser. Linköping redovisade en förlust på nära 48 miljoner kronor för 2015, vilket är sämst i sammanställningen. Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande, tycker att de 55 miljoner som går till Linköping city airport AB är väl investerade pengar.
– Vi behöver flygplatsen och vi kommer fortsätta att satsa på den i framtiden. Den är viktig för vårt näringsliv, för både små uppstartsföretag och för större, etablerade företag, säger Edlund.
Flygplatsens vd – Camilla Lejon – säger att det inte går att jämföra de svenska flygplatsernas underskott eftersom stödet från Linköping kommer som ett koncernbidrag, och därför inte ingår i omsättningen. Andra flygplatser kan få sitt stöd på andra sätt och då ingår det i omsättningssiffrorna.
Dessutom noterar hon att varje flygplats har olika förutsättningar. Linköping city airport har ett bra läge eftersom man inte handlar upp flyglinjer för att få hit flygbolagen.
– Vi har rena affärsavtal med flygbolagen i stället, vilket skapar kontinuitet, säger hon.
Men utan bidrag blir det tungt för alla regionala flygplatser, kostnaderna är generellt större än intäkterna:
– Skulle våra offentliga medel försvinna så är det svårt att täcka upp våra förluster. Men det är jag inte så orolig för. Det är en diskussion som förs på regeringsnivå och på EU-nivå. Det är något som vår branschorganisation jobbar med. Mitt jobb är att se till så att det går så bra som möjligt för flygplatsen, säger Lejon.
– Vi sliter hårt med våra kostnader. Men jag tittar inte bara på minusresultatet eftersom flygplatsen genererar stora skatteintäkter. Vi har massor av företag som behöver flygplatsen. Och vi har 300–400 affärsresande som flyger in hit varje vecka. Varje affärsresande som stannar i Linköping spenderar i snitt 2 500 kronor, tillägger hon.
EU-kommissionen konstaterar att offentliga stöd till flygplatser kan snedvrida konkurrensen. Man har då utgått från situationen i övriga Europa där det finns betydligt större flygplatser med större täthet. Flygplatser med över 200 000 passagerare per år måste anmälas till kommissionen för förhandsgranskning av statligt stöd. Det kan göras undantag, och hittills har kommunerna själva kunnat motivera stödet enligt en speciell lag som hanterar samhällskritiska funktioner. Kommunerna kan åberopa så kallade SGEI-kriterier (Services of General Economic Interest) och själva definiera varför flygplatsen behövs utifrån ett regionalt perspektiv samt utifrån näringsliv och utveckling.
Men att få undantag godkänt har i vissa fall tagit upp till två år. Kommissionen har nyligen inlett granskningar kring Halmstads och Västerås flygplatser, som ligger under 200 000-gränsen.
– Det är flygplatser som är ganska likvärdiga Linköpings och Norrköpings. Och det är en utveckling som vi är väldigt oroade över, säger Peter Larsson, vd för branschorganisationen Sveriges regionala flygplatser.
Han anser att regeringen måste agera på något sätt.
– Det är inte rimligt att regionala flygplatser hela tiden måste försvara sin existens medan de statliga inte behöver göra det. Det här problemet finns inte Finland och Norge. Där låter man överskottet från de stora, statliga flygplatserna täcka underskotten på de små regionala, säger Peter Larsson.