IBS, irritable bowel syndrome, är en vanlig tarmsjukdom som man fortfarande inte riktigt vet förklaringen till. IBS medför symptom som buksmärtor, uppblåsthet, diarré eller förstoppning. Mellan 10 och 15 procent av befolkningen beräknas lida av IBS, där den överhängande majoriteten är kvinnor. Psykologiska bieffekter som ångest och depression ses ofta. Stress anses spela en nyckelroll i sjukdomsbilden.
– Psykologiska behandlingar har visat god effekt. Vi ser att det finns kopplingar till nervsystemet och hos många personer kan IBS-symptom uppstå i samband med stress, säger Susanna Walter, forskare vid Linköpings universitet och läkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Hon är en av nyckelpersonerna i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Linköpings Universitet som ska undersöka kopplingen mellan hjärnan och tarmen. I projektet ingår även biologer, forskare inom experimentell psykologi, medicinsk bildvetenskap och specialistläkare inom gastroenterologi (läran om sjukdomar i mag-tarmkanalen), däribland Olga Bednarska och Maria Engström, som också är anslutna till Linköpings Universitet.
– Vi är ett jättestort team och har även samarbeten med UCLA och universitetet Essen-Duisburg i Tyskland. Vi måste ha många olika kompetenser för att projektet ska bli så bra som möjligt, säger Susanna Walter.
Sambandet mellan mag-tarmkanalen och hjärnan är ingenting nytt. Forskare har länge intresserat sig för tarmens eget nervsystem, det enteriska nervsystemet, som kontrollerar musklerna i tarmens rörelser och som även transporterar information om pH-värde, näringsstatus i tarmen och låggradiga inflammationer till hjärnan direkt via hjärn-tarmaxeln. Totalt innehåller mag-tarmkanalens nervsystem cirka 200–600 miljoner nervceller, vilket är betydligt fler än för något annat perifert organ.
Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på signalsubstansen serotonin, som både finns i det enteriska nervsystemet och i hjärnans centrala nervsystem. Serotonin kallas ibland för kroppens ”må bra-hormon” som bland annat gör att vi känner gemenskap, samhörighet och motverkar depressioner. Ungefär 90 procent av människans serotonin finns i mag-tarnkanalen där det reglerar tarmrörelser. Resten används som mättnadssignal i hjärnan.
Den pågående studien tar till skillnad från tidigare forskning inte hänsyn till serotonin. Istället tittar man på vilken roll signalsubstansen GABA kan spela vid IBS. GABA är vår främsta hämmande transmittorsubstans och fungerar ångestdämpande och muskelavslappnande.
– Det verkar handla om kommunikation i nervbanorna mellan hjärnan och mag-tarmkanalen, som förändras vid IBS. Vi tror att patienter med IBS har fått en sänkt smärttolerans som påverkas av signalen från hjärnan, säger Sigrid Eisenbruch-Harnish, professor i experimentell psykologi och delaktig i projektet, i ett pressmeddelande.
Genom att studera aktivitet i hjärnans olika smärtcentra hoppas forskarna nu bättre förstå exakt hur kommunikationen sker och därigenom förbättra behandlingarna för många IBS-patienter som idag lider av oförklarade symptom. Totalt ingår just nu ett 70-tal patienter från Östergötland i studien, som beräknas vara klar i december 2016.